Vill dämpa löneökningarna – företagen ska snacka ihop sig

Enligt Maskinentreprenörerna har lönen för maskinförarna ökat med cirka 1 procent utöver värdet på den ordinarie avtalshöjningen tidigare i år. I kronor handlar det om en löneglidning med 360 kronor i månaden. Alltså pengar utöver avtalet. Det har tidningen Maskinentreprenören räknat ut.

När arbetsgivarna granskat löneglidningen på deras medlemsföretag har de tittat på personer som var anställda hos samma arbetsgivare både före och efter den senaste lönerevision. Alla som bytt jobb under den här tiden är alltså bortsorterade. Det skulle indikera att löneglidningen är ännu högre än 1 procent då byte av jobb ofta leder till en högre lön.

Läs också Vill minska risken för konkurser – maskinentreprenörer kompenseras

Claes Arenander är förhandlingschef på Maskinentreprenörerna.

Vad beror löneglidningen på?

– Det är uppenbart att det beror på att det är ont om folk i branschen. Det är till stor del utbud och efterfrågan som avgör detta. Är det ont om arbetskraft i kombination med att det är gott om jobb så känner arbetsgivarna ett tryck att ge lite mer i löneökning än vad det centrala avtalet ger för att få behålla personalen.

Är löneglidningen högre bland maskinföretagen än byggbolagen?

– Vi har inte tittat på exakt vad de ligger på, men jag tror inte att de har någon löneglidning just nu. Jag kan tänka mig att vi ligger lite sämre till.

För att dämpa löneutvecklingen uppmanar nu Claes Arenander maskinföretagen att prata mer med varandra.

– En väg är att vi som arbetsgivarorganisation försöker organisera någon typ av samarbete mellan företagen för att få igång en dialog, men det har vi inget uppdrag att göra än. En annan variant är helt enkelt att arbetsgivarna själva pratar med varandra på orten så att den här situationen med löneökningar över de centrala kollektivavtalens nivåer inte eskalerar.

Att det finns ett utrymme för arbetsgivarna att diskutera lönesättning är uppenbart

Hur långt kan företagen samarbeta utan att det blir någon form av kartellbildning?

– Kartellbildning på just löneområdet är ett av få undantag där det faktiskt är tillåtet att samarbeta. Jag vill inte här och nu gå in på var exakt gränsen går, men att det finns ett utrymme för arbetsgivarna att diskutera lönesättning är uppenbart.

Claes Arenander säger att Byggföretagen gjort det framgångsrikt under ett antal år.

Läs också Maskinentreprenörerna om regeringens förslag: "För lite och för sent"

– Det är ingen hemlighet att vi nu har sneglat på hur de gjort.

Så tanken nu är att maskinföretagen ska komma överens om att ingen höjer lönen?

– Höja lönen kommer man alltid ha en skyldighet att göra eftersom vi har centrala kollektivavtal där en höjning ingår. Men höjningar förutom det så kan man hypotetiskt tänka sig att komma överens om att ingen höjer.

Är det inte rimlig att maskinförarna, som ligger lågt när det gäller lönen i branschen, tar chansen att pressa upp lönen när det är brist på folk?

– Det är inget självändamål att alla som jobbar med byggnadsarbete ska tjäna lika mycket. Sedan är det inget som hindrar att de försöker höja lönen. Det är marknaden som i viss mån styr, men om arbetsgivarna organiserar sig så skulle det kunna leda till en utveckling som blir mer rimlig.

Vad ser du för nackdelar om löneglidningen sätter fart?

– Det är inte bra för samhällsekonomin om vi har sektorer eller branscher där man liksom får mer än vad avtalet ger. Det blir lätt en situation där vi hamnar i en löneökningskarusell som vi hade på 80- och 90-talet. Det var skadligt för Sverige, vår konkurrenskraft och samhällsekonomin, avslutar Claes Arenander.