”Vi ska vara som Alfahannar som inte diskuterar känslor”

”Känner du av stress och hög arbetsbelastning på bygget? Hur upplever du jargongen?”

Ute på skyddsronden småsnackar huvudskyddsombud Andreas Östling med snickaren Isabel Urhed på bygget några mil norr om Varberg.

– Det känns jättebra att frågorna tas upp. Det kan ju bli väldigt stressigt på byggarbetsplatser och folk kan bli otrevliga mot varandra, säger Isabel Urhed.

Frågor vid skyddsronder handlar oftast om den fysiska arbetsmiljön; kvartsdamm, buller, vibrationer och skyddsutrustning. Men hos MTA Bygg och anläggning finns även punkter som rör den psykosociala miljön som stress, arbetsbelastning, jargong och attityder. Det var ett önskemål från anställda som gått en utbildning i psykisk ohälsa.

– Jag har själv gått flera kurser som skyddsombud och tyckte att vi skulle ha en föreläsning om det, förklarar Andreas Östling.

Han kläckte idén för ungefär ett år sedan när han fick reda på att Byggnads skulle ha sin arbetsmiljövecka med fokus på just psykisk ohälsa. När han presenterade sin idé för Dan Delerud, utbildningsansvarig på MTA Bygg & Anläggning fick han napp direkt.

– Det är ett stort samhällsproblem. Vi vill bli bättre på det, så att fler kan må bättre, säger Dan Delerud.

Sedan i mars i år har MTA Bygg & Anläggning, som har sin verksamhet i Halland och Skåne, haft tre utbildningstillfällen. Mellan 25 och 30 personer deltar varje gång i den fyra timmar långa utbildningen som innehåller grupparbeten, workshoppar och redovisningar.  Sammanlagt ska 320 anställda gå kursen i flera omgångar. Av dessa är 200 yrkesarbetare.

Redan från början var Dan Delerud tydlig med att alla medarbetare skulle gå utbildningen.

– Det är lika viktigt för alla, förklarar han.

Maria Hernroth har hållit i kurserna för de anställda. Hon arbetar som hållbarhetschef på Svensk Byggtjänst, men driver också eget företag där hon specialiserat sig på arbetsmiljö och psykosociala frågor. De senaste åren har hon hållit flera utbildningar inom branschen, bland annat på Byggnads och Veidekke.

– Det är unikt att utbilda hela bolaget som MTA gör och det blir väldigt starkt. Alla har hört samma sak, diskuterat samma frågor. Nästa gång frågan kommer upp är det lättare att prata om det, säger hon.

Under kursen går Maria Hernroth igenom tecken på psykisk ohälsa, exempelvis stress, sömnsvårigheter och oro och hur viktigt det är att upptäcka det i tid.

– Vi har många grupparbeten och diskussioner, där vi pratar om hur man kan se de tidiga tecknen hos en kollega, exempelvis att någon drar sig undan eller ofta är sjuk.

Det är lika starkt i lagen att ha koll på den psykiska arbetsmiljön som den fysiska.

Hon tar också upp vad som gäller enligt arbetsmiljölagen och arbetsgivarens ansvar.

– Arbetsgivarens främsta uppgift är att göra allt för att ingen medarbetare ska råka ut för ohälsa eller skada. Det är lika starkt i lagen att ha koll på den psykiska arbetsmiljön som den fysiska.

Vad kan byggnadsarbetare må dåligt av?
– Arbetsbelastningen och korta byggtider. Det stressar enormt mycket. När människor blir stressade så ökar risken för konflikter, vilket ökar risken för kränkande särbehandling och mobbning. Den höga arbetsbelastningen är jättefarlig.

– Men också den hårda jargongen och machosynen om hur en man ska vara. Att inte be om hjälp och att byggnadsarbetare fortfarande är dåliga på att prata om hur de mår.

Inne i byggboden håller huvudskyddsombudet Andreas Östling med om hur machokulturen och den hårda jargongen påverkar byggnadsarbetarna.

– Det är ingen raketforskning att vi ska prata med varandra. Men vi byggnadsarbetare ska ju vara som alfahannar, stora och starka, som inte ska diskutera känslor och hur man mår. Det vill vi få bort, säger han.

Annars är det inte så stor skillnad i vad byggnadsarbetare mår dåligt av jämfört med andra, tycker skyddsombudet Tommy Börjesson.

– Det är inte andra saker än i andra branscher. Det kan vara stress på jobbet, problem med ekonomin eller familjen.

Vi byggnadsarbetare ska ju vara som alfahannar, stora och starka, som inte ska diskutera känslor och hur man mår. Det vill vi få bort.

På arbetsplatsen i Varberg tycker byggnadsarbetarna att det blivit ett öppnare klimat efter att de har gått utbildningen.

– Vi ställer frågor oftare, inte för att du måste, utan för att du vill och för att du bryr dig. ”Hur mår du?”, ”Är allt bra hemma?” säger snickaren Christoffer Wiman.

– Några har också hört av sig och berättat att de inte mår så bra. Det är viktigt att fånga upp dem, så att de får hjälp, säger Andreas Östling.

Ett problem inom branschen är också att byggnadsarbetare i dag arbetar korta perioder ihop och därför inte hinner lära känna varandra.

– Det tar tid att våga öppna sig och säga att man inte mår bra, säger Andreas Östling.

– På alla utbildningstillfällena har det kommit upp att det är en fördel att jobba i ”konstanta” team, det vill säga jobba med dem man känner. Det är något som vi kommer att försöka få till oftare än tidigare, säger utbildningsansvarige Dan Delerud.

Ett annat förslag för att minska stressen är att förbättra veckomötena, att få mer information om vad som händer på arbetsplatsen.

– Vi får förståelse för hur alla ligger till och vilka yrkesgrupper som har det stressigt, säger Christoffer Wiman.

På MTA Bygg & Anläggning kommer utbildningen av de anställda att fortsätta ungefär ett år till, men arbetet löper vidare även efter det.

– Vi tar till oss vad som kommer upp på utbildningen och förändrar saker hela tiden. Vi är jätteglada för att vi har dragit igång det här arbetet med vår personal och tycker att fler ska göra liknande satsningar, säger Dan Delerud.