Vd:n om miljonkravet: ”Erbjudit Byggnads allt jag har råd med”
Tre miljoner kronor. Så mycket kräver Byggnads från den lettiska byggfirman. ”Det är lön som de inte har betalat”, säger förbundsjuristen Henric Ask.
Från våren 2021 till hösten 2022 jobbade den lettiska firman på flera storbyggen i Stockholmstrakten, bland annat Vega 7 där Stena Fastigheter är beställare och Spannlandet i Täby där Rimbo hus beställt ägarlägenheter.
Men de 30 lettiska byggarbetarna fick löner som låg 50–60 kronor under Byggavtalets nivåer. De arbetade regelbundet sex dagar i veckan utan korrekt övertidsersättning eller helglön.
Den lettiska byggfirman har hängavtal med Byggnads, och nu stämmer facket bolaget för kollektivavtalsbrott. Tre miljoner kronor i skadestånd vill Byggnads ha.
– Om vi bara skulle yrka på 100 000 kronor till förbundet så innebär det att bolaget skulle göra en jäkla vinst på sitt agerande. Därför tycker vi att skadeståndet ska vara så här högt. Det här är ju lön som de inte har betalat, säger Henric Ask, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd som företräder Byggnads i Arbetsdomstolen.
Innan fallet gick till domstol har facket och företaget förhandlat, utan att lyckas nå en lösning.
– Vi har säkert gjort några misstag under våra projekt i Sverige, men facket manipulerar siffrorna och pengarna, säger vd:n på det lettiska byggföretaget.
Han säger att företaget inte kan betala de summor Byggnads kräver.
– Jag vet inte om vi överlever en förlust i domstolen. Men jag har gett mitt erbjudande till Byggnads, jag har erbjudit dem allt jag har råd med.
När vi kräver rättelse har de helt enkelt inte råd att göra rätt.
På sätt och vis är ärendet typiskt. Facket har stämt flera baltiska byggbolag som har hängavtal men ändå betalar för låga löner. Johan Dahlberg, ombudsman på Byggnads, beskriver det som ”ett ständigt renhållningsarbete”.
Han betonar att han inte uttalar sig om det enskilda fallet, men säger att många av bolagen Byggnads kontrollerar själva får för lite betalt.
– När vi kräver rättelse har de helt enkelt inte råd att göra rätt. I dag har jag suttit med ett bolag som fått 32 euro per timme från sin uppdragsgivare. Alla som driver ett seriöst företag vet att det inte räcker för att täcka kostnaderna, och absolut inte om man har personal utstationerad i Sverige, säger Johan Dahlberg.
– Men som reglerna är i dag kan vi inte sätta åt uppdragsgivaren.
Saken är inte avgjord förrän Arbetsdomstolen sagt sitt. Men så länge ett byggbolag är bundet av kollektivavtal är det förbjudet att dumpa lönerna, även om bolagets kassa gapar tom.
Oavsett hur det går i rätten kommer de lettiska byggarna inte att få ta del av några pengar. Ingen av dem var organiserad i Byggnads.
– Om arbetstagarna hade varit medlemmar i förbundet så hade förbundet, förutom själva lönerna, krävt skadestånd till respektive medlem samt till förbundet, säger Henric Ask.