Som det ser ut nu är vi på väg käpprätt åt helsike.

Nyligen kom en rapport från Byggmarknadskommissionen som visade att 8 av 10 byggbolag från sex olika länder i Östeuropa gör sig skyldiga till skattebrott och bryter mot arbetsmiljölagen och kollektivavtal i Sverige. Rapporten var anmärkningsvärd men knappast chockerande för folk i branschen. Vart är vi på väg?

JOHAN LINDHOLM: ”Som det ser ut nu är vi på väg käpprätt åt helsike. Men jag tror på den svenska modellen och våra kollektivavtal. Och jag kan inte låta bli att gå tillbaka till då jag stod utanför grindarna i Vaxholm. Redan där och då hade vi rätt och vi har fått mer och mer rätt för varje år som gått.”

CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD: ”Jag tror att vi fått bättre insikt och kunskap om fusket och hur vi ska komma åt det. Fler i branschen ser problemet och det är ett steg i rätt riktning.”

Många upplever att inget händer för att stävja brottsligheten trots många försök från myndigheter och byggbranschen. Varför blir läget inte bättre?

ELMSÄTER-SVÄRD: ”Hör man ingenting om att det sker en förändring och inte själv märker det så kan man få uppfattningen att ingenting händer. Men om man tittar på vad regeringen gjort genom att ge olika uppdrag till myndigheter, vad vi på Byggföretagen och vad Byggnads gör så skulle man se att det faktiskt händer saker. Men det tar tid, det gäller att ha tålamod.”

LINDHOLM: ”Jag tycker att det är mycket snack och lite verkstad. Arbetsgivarna känner mycket väl till denna Vilda Västern. Men det är alltid någon annan som ska lösa problemen. Det har jag påtalat länge.”

Vad har ni kvar för verktyg i lådan?

LINDHOLM: ”Vi som parter måste flytta fram positionerna så vi får mer att säga till om. Sedan krävs det ännu mer och bättre samarbeten.”

ELMSÄTER-SVÄRD: ”Det krävs verkligen att alla aktörer tar ansvar, men någonstans handlar det också om etik och moral. Så länge det finns privatpersoner, bostadsrättsföreningar och beställare som väljer att bara titta på plånboken och inte bryr sig om vem de anlitar påverkas hela synen på branschen negativt. Det måste ändras. Det är nästan tufft att säga det, men det är nästan som prostitution, så länge det finns en kund så har du ett problem.”

Det måste ändras. Det är nästan tufft att säga det, men det är nästan som prostitution, så länge det finns en kund så har du ett problem.

LINDHOLM: ”Och gör vi ingenting nu kommer vi i framtiden att stå vid landets gränser och titta efter arbetskraft. Det är höga krav för att få bli medlem i Byggföretagen, bra sunda regler, och då skulle de stora byggbolagen som är med kunna ställa krav på att alla företag på deras arbetsplatser har kollektivavtal. Det skulle ställa ganska många saker till rätta.”

Catharina, varför ställer ni inte det kravet?

ELMSÄTER-SVÄRD: ”Alla våra medlemsföretag ska bara anlita företag som har kollektivavtal, det ingår i medlemskapet. Det finns medlemsföretag som blir irriterade om andra medlemsföretag anlitar ett annat bolag som inte är medlem. Om det händer måste vi få reda på det, annars är det svårt att agera.”

Enligt Byggmarknadskommissionen är det lika stora problem med företag som har kollektivavtal. Har avtalet blivit en biljett in i marknaden även för kriminella?

LINDHOLM: ”Ja, bevisligen. Det är inga problem i dag för företag att teckna kollektivavtal, men det finns däremot problem med efterlevnaden.”

Gör ni inga kontroller?

LINDHOLM: ”Jo, men vi måste göra fler. Vi behöver bli bättre, till exempel skulle våra förtroendevalda kunna bli en del i det här arbetet.”

Byggherren Stockholmshem sätter press på entreprenörerna att hålla koll på bygget. Varför kräver ni inte att alla era medlemmar gör samma sak av sig själva, Catharina?

ELMSÄTER-SVÄRD: ”Det kommer mer och mer. Flera av våra större medlemsföretag har börjat använda tredjepartskontroller. Samtidigt är det ett omfattande arbete då det gäller att ha tillgång till listor på hur företagen sköter sig med till exempel skatter. Och handlar det om utländska byggbolag blir det ett stort detektivjobb att få fram uppgifterna.”

Vi är världens starkaste fackförbund, men jag tror att vi kanske varit nere och vänt lite.

Organisationsgraden i Byggnads har minskat från 81 procent 2006 till 58 procent 2020. Arbetsgivarorganisationen Byggföretagen har 3 800 medlemsföretag. I landet totalt finns det 110 000 byggbolag. ”Legitimiteten för kollektivavtalet kan börja ifrågasättas”, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet. Vart är vi på väg?

LINDHOLM: ”Jag är född positiv och tror att vi kan vända utvecklingen om alla förstår att vi är starka tillsammans och kan göra mycket ihop.”

ELMSÄTER-SVÄRD: ”Jag tror att Byggföretagen kan bli större och få fler medlemmar. Vår utmaning har varit att hitta hur de lite mindre företagen ska förstå fördelen med att vara med. Sedan vill jag säga att för oss på Byggföretagen är det viktigt att Byggnads har en hög organisationsgrad och är starka.”

Hur starka är Byggnads i dag?

LINDHOLM: ”Vi är världens starkaste fackförbund, men jag tror att vi kanske varit nere och vänt lite utifrån att spelreglerna förändrats så dramatiskt på arbetsmarknaden.Vi är på väg tillbaka då alla de här negativa sakerna börjat komma upp till ytan och byggnadsarbetarna i större utsträckning förstår att enda vägen fram, om vi vill vara med och påverka, är att gå samman.”

Gör Byggnads medlemmar tillräckligt på jobbet för att bygga ett starkt fack?

LINDHOLM ”Våra förtroendevalda gör det. Men när det gäller den vanliga medlemmen så lever vi kvar i att de inte tycker att Byggnads är på arbetsplatsen förrän en ombudsman kommer ut. De ser sig inte själva som en medlem i den meningen att man faktiskt kan påverka och hjälpa till att ställa saker till rätta. Det är en gammal kultur att det ser ut så.”

Vem är det som sätter dagordningen i Byggsverige i dag?

ELMSÄTER-SVÄRD: ”Jag tycker att vi är rätt duktiga i vår organisation. Och jag kan känna att vår gemensamma röst tillsammans med Byggnads väger mycket, men vi har problem då det finns de som helt och hållet väljer att ställa sig utanför alla regelverk.”

LINDHOLM: ”Svenska modellen har fungerat på ett visst sätt historiskt, men i och med allt som vi utsätts för i dag så måste vi hitta lösningar om vi ska fortsätta vara två starka krafter på svensk arbetsmarknad. Någonstans är det vi som bestämmer vilka villkor och regler som det ska vara, men EU och den fria rörligheten tillåter alldeles för mycket.”

Hedrar alla medlemsföretag kollektivavtalet?

ELMSÄTER-SVÄRD ”Vi kan inte följa det på detaljnivå på varje arbetsplats men medlemsföretagen har tagit på sig att de ska följa avtalet. Vi gör inga kontroller.”

Om det återkommande upptäcks fusk och kriminalitet hos ett rikstäckande byggbolag som till exempel Skanska. Kan de bli uteslutna?

ELMSÄTER-SVÄRD: ”Per definition ja, det skulle de kunna bli. Men vi utgår från att de som är medlemmar hos oss vill väl. Om något fel upptäcks så måste man alltid ha möjlighet att ställa till rätta. Om man inte gör det och fortsätter att konsekvent bryta mot regelverket så kan man absolut bli utesluten.”

Vi kommer att behöva ha väldigt många fler kompetenser i byggsektorn framöver förutom rent hantverkskunnande.

Förr dominerade rikstäckande byggbolag som drev hela projekt med egna anställda från flera olika yrkesgrupper. Plåt, betong, el eller trä, spelade ingen roll. Det fanns egen personal som för det mesta talade svenska. I dag är det vanligare med uppstyckade entreprenader, långa ue-kedjor, fler utländska byggbolag, utstationerade och situationer där byggnadsarbetare inte kan kommunicera med varandra. Vart är vi på väg?

LINDHOLM: ”Ska vi värna yrkesstolthet och kompetens bland svenska byggnadsarbetare eller ska vi förlita oss på utstationerade? Så illa ser det ut om vi inte gör något. Det jag menar är att vi måste satsa på utbildning och få ordning och reda i branschen för att locka nya personer. Jag är väldigt kritisk till hur de stora byggbolagen i dag säger upp anställd personal och anlitar bemanningsföretag och f-skattare.”

ELMSÄTER-SVÄRD: ”I framtiden i Sverige tror jag att en ung tjej som idag spelar World of Warcraft och som är superintresserad av det digitala kommer vara med och påverka byggbranschen. Vad jag menar är att vi kommer att behöva ha väldigt många fler kompetenser i byggsektorn framöver förutom rent hantverkskunnande. Sedan beror det på hur det se ut i övriga Europa och hur arbetskraftsströmmarna rör sig. Men något som är helt klart är att vi inte har tillräckligt med egen kompetens.”

Hur tänker byggbolagen om att det blir allt fler utländska företag i landet?

ELMSÄTER-SVÄRD: ”I grund och botten tycker de nog att det är bra för då finns det tillgång till kompetens. Konkurrens i sig behöver inte vara fel, men det ska inte vara osund konkurrens.”

Vad finns det för intresse bland de utländska byggbolagen för Byggföretagen?

ELMSÄTER-SVÄRD: ”Det finns utländska bolag som söker medlemskap och det är de välkomna att göra om de lever upp till våra kriterier. Och jag kan säga att det inte är många som gör det. Något vi märker rätt tydligt är att en del av de här företagen har någon typ av advokatfirma här i Sverige som hjälper dem exakt med vad de ska säga och vad de ska göra, men vi ser mellan raderna att de egentligen har en annan avsikt.”

Läs även:
Tror Swexit-krav kan öka i byggbranschen: ”Inte fungerat som det var tänkt”

Ställa svenskakrav på bygget? – så svarar byggbranschens mäktigaste