Varnar för sämre asbestkontroll: "Vem som helst får starta utbildningar"

2016 inledde Arbetsmiljöverket ett omfattande arbete med syfte att förenkla och förtydliga hela regelstrukturen för arbetsmiljöarbetet i Sverige.

Myndigheten har nu tagit fram ett förslag som omfattar en slags omorganisation av hela 2 500 paragrafer.

LO har riktat hård kritik mot Arbetsmiljöverket och menar att omstöpningen av regelstrukturen gör att det tvärtom blir svårare för arbetsgivare, skyddsombud och berörda att sätta sig in i reglerna.

Ulf Kvarnström, Byggnads expert på arbetsmiljöfrågor, håller delvis med. Han pekar bland annat på att kommentarer, som tidigare konkret förklarade vad varje regel innebar, har i vissa fall tagits bort i Arbetsmiljöverkets nya upplägg.

– Kommentarerna är viktiga, särskilt för arbetsgivare och skyddsombud som inte är så insatta. Konsekvensen blir att det är svårt att veta vad reglerna innebär i praktiken. Arbetsmiljöverket vill göra förenklingar men det blir i stället svårare att förstå reglerna, säger han.

Byggnads har i samrådsmöten med Arbetsmiljöverket tryckt på om att det bör finnas vägledande kommentarer i det nya omstöpta systemet.

Tidigare hade olika risker på bygget sin egen särskilda föreskrift, till exempel asbestföreskriften och kvartsföreskriften. Nu kommer allt som betecknas som ”särskilda risker” att buntas ihop i en enda föreskrift som gäller hela arbetsmarknaden.

– Den kallas 3.1 och där finns alla specifika risker för hela arbetsmarknaden. Här tas alltså asbest, vibrationer, ställningar, arbete på hög höjd, fallrisker, rasrisker, sprängning med mera upp. Det är egentligen inte negativt att alla särskilda risker buntas ihop på det här sättet, de blir ju samlade och det kan vara bra på sätt och vis, säger Ulf Kvarnström.

Men förändringen är tveeggad. Tidigare fanns något som i folkmun kallas ”Stora och lilla byggpaketet” och där fick arbetsgivare ett samlat grepp över föreskrifter som gällde byggbranschens specifikt – vilket har sina fördelar.

Ulf Kvarnström ger både ris och ros till Arbetsmiljöverket. En sak som är positiv är att det blir tydligare vilket ansvar Bas-p, Bas-u och byggherren har för arbetsmiljön för de anställda på bygget.

– Varje aktör har fått sina arbetsuppdrag renodlade i paragrafer, som talar exakt om vad de ska göra. Byggherrens ansvar tydliggörs nu. Om Bas-u inte klarar arbetsmiljöansvaret ska denne gå tillbaka till byggherren och meddela detta. Man kommer att kunna lägga sanktioner på alla nivåer, om byggherren inte ingriper. Det är bra.

I Sverige finns runt 90 000 skyddsombud på arbetsmarknaden. De bär upp arbetsmiljöarbetet och har en viktig roll. Men i Arbetsmiljöverkets nya omstöpta regelverk pekas inte skyddsombudens roll ut och har delvis fått nya namn som till exempel ”arbetsplatsombud” samt andra beteckningar vilket kan vara förvirrande menar Byggnads arbetsmiljöansvarige.

Men den hårdaste kritiken från Byggnads, och även från arbetsgivarhåll, gäller föreskrifterna om asbest.

– Idag kontrolleras de företag som utbildar asbestsanerare av Byn, Byggindustrins yrkesnämnd som för register över godkända utbildningsgivare. Detta är borttaget nu. Det betyder att ingen kommer att kontrollera utbildningsgivarna idag. Vem som helst kan starta utbildningar och dela ut intyg men ingen vet hur utbildningsgivaren bedrivit utbildningen och om den håller rätt kvalitet.

Ulf Kvarnström menar att detta kan få allvarliga konsekvenser för anställda på bygget som kan komma att exponeras och även för allmänheten som också kan exponeras för asbest om sanerarna inte har rätt kunskaper.

– Vi har tryckt på om att Byggindustrins yrkesnämnds viktiga roll när det gäller utbildning av asbestsanerare måste in i föreskrifterna och vi hoppas att Arbetsmiljöverket tar till sig av kritiken. Någon måste ju utföra kontrollen av utbildningsgivarna.

Remisstiden för att lämna synpunkter på förändringarna gick ut vid årsskiftet.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.