Utslängda och stämda

Det är skiftbyte i Hissmofors där NCC bygger en ny station till vattenkraftverket. Arbetarna som kommer upp ur gropen i den jämtländska Indalsälven har sina hem och familjer i Polen. Bemanningsföretaget de är anställda av finns på Irland. En del av arbetarna tycks först ha varit anställda av samma koncerns schweiziska bolag. De säger sig inte veta om skatt betalas för dem i något av dessa länder. Frågetecken av samma slag har hopat sig på projekt efter projekt, i land efter land, där företag från koncernen Atlanco Rimec har varit verksamma.

Sjuka skickas hem

I Jämtland berättar arbetare att de förnedrats av arbetsledare som skriker och gormar, även om jobbet är väl utfört.
– Sättet att förnedra folk på är under all kritik, erfarna yrkesarbetare orkar inte med det, säger en arbetare som Byggnadsarbetaren intervjuar på telefon från Polen.
Han är hemma i Polen och törs prata, om än anonymt. De som är kvar i Jämtland bor i tvåbäddsrum i bruna huslängor på en gammal flygförläggning utanför Östersund. Två män där intygar att det mesta är bra. En annan säger att ”Atlanco, det är inget bra företag” och går vidare. Ett par personer framför kritik, ständigt med en blick över axeln för att hålla koll på vem som ser dem prata med Byggnadsarbetaren. Deras bild stämmer väl med den som mannen i Polen ger. Den som är sjuk, skadad eller kritisk riskerar att skickas hem, arbetare jobbar vidare trots skador.
I Frankrike uppger fackföreningsföreträdaren Jacques Tord för Byggnadsarbetaren att sjuka arbetare inte fått vara hemma. I somras kastades ett Atlanco Rimec-bolag ut från ett franskt kärnkraftsbygge. Nu pågår flera rättsprocesser mot företaget.
– Om någon skadas måste han vara medveten om att han kommer att blir avskedad, säger en arbetare som byggt kärnkraftverk i Finland då han intervjuas i en Greenpeacerapport.

Drar av halva lönen

Men framför allt gäller frågetecknen ekonomin. På förläggningen i Jämtland visar en man upp en av de lönespecifikationer som lämnat honom undrande. På tidigare Atlanco Rimecprojekt har det uppstått tvister om lönenivån. Här är dock själva timlönen på 148 kronor okej enligt Byggnads ombudsman Kjell Carlsson i Östersund. Men i nästa spalt på lönespecen dras nästan hälften av pengarna bort i en klumpsumma som beskrivs så här; ”pension, socialförsäkring, inkomstskatt, godkända avdrag, förskott”. Byggnadsarbetaren har sett flera exempel på sådana lönespecar, i något fall försvinner en bra bit över halva lönen.
– Jag tror att det mesta hamnar i företagets fickor, säger en av arbetarna om avdragen.
I Finland och Frankrike har arbetarna också ifrågasatt löneavdragen.
– Företaget tog 50 procent av min bruttoinkomst, men vi visste inte till vad, säger en av arbetarna på det finska bygget till Greenpeace.
I Sverige uppges en del av avdraget bestå av 20 euro per dag för boendet. Byggnads hävdar att arbetarna borde få traktamente i stället. Det skulle innebära 400 kronor mer om dagen.

Skattesmällar i efterhand

Enligt lönespecarna ingår också inkomstskatt i klumpavdraget. Men de arbetare som Byggnadsarbetaren talat med är tveksamma till i vilken mån sådan betalas.
De säger att det aldrig varit tal om skatt för dem som är i Sverige i mindre än 183 dagar. Därefter ska man börja skatta i Sverige. Skatteverket har dock i en utredning från förra året konstaterat att företagen inte följt reglerna om kontrolluppgifter för dem som varit här i mer än 183 dagar.
Byggnadsarbetaren skrev redan 2010 om en man som trott att Rimec betalt in skatten, men som krävts på 70 000 kronor av Skatteverket.
– Jag tror det var medvetet, de hoppades väl att jag inte skulle upptäcka det, sa han.
Rimecbolaget betalade till sist.
Såväl Jacques Tord i Frankrike som arbetare från det finska bygget säger att myndigheterna krävt arbetare på skatt i efterhand, trots tidigare löneavdrag.

Oklart med sociala avgifter

Sociala avgifter står också med i uppräkningen av vad som dras från lönerna. Det är pengar som ska finansiera bland annat sjukvård. I Sverige står arbetsgivaren för den kostnaden. Men enligt lönespecarna ser alltså arbetarna i Hissmofors ut att få stå för fiolerna själva, ett sätt som är normalt i exempelvis Polen.
Byggnads har begärt att EU rättsligt prövar reglerna som gör det möjligt för företag att ta med sig det arbetssättet utomlands. Advokat Ola Lo Olsson på Elmzell advokatbyrå i Sverige säger dock att Atlanco Rimec hävdar att sociala avgifter i praktiken inte dras från lönerna i Sverige. Han har hjälpt företaget arbetsrättsligt och kan svara på några av våra frågor. Trots upprepade telefonsamtal och mejl har Byggnadsarbetaren däremot inte nått någon på Atlanco Rimec.
Det riktigt stora frågetecknet gällande de sociala avgifterna är i vilken utsträckning de alls brukar betalas. Företaget som är i Hissmofors betalar förvisso in avgifter i Sverige sedan början av året. Enligt Ola Lo Olsson ska Atlanco Rimec göra så på alla projekt i Sverige i fortsättningen. Men på det pågående kraftverksbygget i Helsingborg och på tidigare projekt har man uppgett att avgifterna betalas i andra länder.
Den som arbetar i Sverige i mindre än två år kan nämligen vara socialförsäkrad på annat håll. Men då ska man ha ett så kallat A1-intyg från det landet. Ända sedan tiden på Citytunneln i Malmö för fem, sex år sedan har Byggnads ombudsmän krävt att få se intygen. De är inte nöjda med vad som visats.
– När vi ber om A1-intyg får vi helt andra papper som ska visa att avgifterna är betalda, säger ombudsmannen Bengt Bergh i Helsingborg.
Enligt honom bevisar de papper han sett ingenting. Enligt Rimec visar de att arbetarna är socialförsäkrade på Cypern. Byggnads har länge ifrågasatt att polska arbetare sägs vara försäkrade där. Enligt reglerna ska arbetarna sedan tidigare ingå i systemet i det land som de försäkras i. Dessutom ska företaget ha omfattande verksamhet i det landet.
Men Bengt Berghs kontakter med det cypriotiska bolaget går via Irland. Och när Byggnadsarbetaren ber växeltelefonisten på Irland om kontaktuppgifter till Cypern säger hon att det saknas reception där.

Krav från staten

Förra året gav Skatteverket bränsle åt misstanken att allt inte gått rätt till. I ett belsut för 2007 och 2008 krävdes ett irländskt Rimecbolag på elva miljoner kronor i sociala avgifter och skattetillägg. Företaget överklagade men förlorade i år i förvaltningsrätten.
I Frankrike driver Riksåklagaren krav från försäkringskassa och skatteverk. Från både Frankrike och Finland kommer uppgifter om att arbetarnas socialförsäkringsskydd inte fungerat. Även i Jämtland är ombudsmannen Kjell Carlsson bekymrad över räkningar som en arbetare har fått för läkarbesök.
Bland arbetarna som byter skift medan den gula kranen med NCC-logga svänger över gropen i Hissmofors lever missnöjet. Någon tänker resa hem i påsk trots besked om att man blir avskedad då. Mannen i Polen tror att fler kommer att göra likadant.
– Det startar nya projekt på mycket bättre företag runt om i Europa, säger han.

Fakta/ Rimec i andra länder:

FINLAND: KÄRNKRAFTVERKET OLKILUOTO

2008 ville arbetarna strejka på grund av bland annat oklarheter runt löneavdragen. Facket skrev dock ett avtal och strejken blåstes av. Arbetarna var besvikna. Det finska facket medger i dag att man inte klarade att kontrollera att villkoren sedan följdes. Skeendet har tagits upp i universitetsuppsatser om att facket i Europa inte klarar att värna den rörliga arbetskraften. I en Greenpeacerapport säger en arbetare att ingen arbetsgivare gjorde lika mycket skada som facket, som dödade allt hopp om lag och ordning.

FRANKRIKE: KÄRNKRAFTVERK I FLAMANVILLE

Förra sommaren slängde huvudentreprenören ut Atlanco Rimec. Nu pågår tre rättsprocesser i Frankrike, enligt den facklige företrädaren Jacques Tord. En privat advokat driver ekonomiska krav från enskilda arbetare, Riksåklagaren driver krav från Försäkringskassan och Skattemyndigheten, även facket driver en process mot företaget. Efter att ha besökt bygget talade ledamöter från EU-parlamentet om slaveri. Bygget har inom EU också tagits upp som exempel på varför reglerna för rörlig arbetskraft behöver förtydligas.

DANMARK: FLERA NCC-BYGGEN

I höstas gick facket ut med information till sina förtroendemän inom NCC om att man stött på problem med Atlanco Rimec. Bland annat drogs halva lönen av till skatt, men facket uttryckte tvekan inför att pengarna kom arbetarna till godo. I Danmark har Atlanco Rimec även uppmärksammats då det danska företaget Danish Crown hyrt in Rimecanställda till slakteriarbete i Tyskland, konflikt uppstod runt lönenivåerna.