Utredarens slutsats om skyddsombuden: "Ge dem rätt till fler byggen"

De regionala skyddsombuden är en politisk stridsfråga. Deras nytta och den fackliga kopplingen har ifrågasatts bland borgerliga partier och SD.
Nu har en utredning för tredje gången utrett dem. Slutsatsen är att verksamheten fungerar bra och att de behövs på fler arbetsplatser där de idag inte har tillträdesrätt.

Magnus Sverke som är professor i arbets-och organisationspsykologi vid Stockholms universitet har utrett på regeringens uppdrag.

Vad är det viktigaste ni kommit fram till?

– Vi har gjort en grundlig utvärdering och kommit fram till att verksamheten fungerar på ett ändamålsenligt sätt.

Och vad menas med det?
– De regionala skyddsombuden ska vara ombud och företräda arbetstagarna, de ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö och vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall. Det gör de på ett kostnadseffektivt sätt. Vi har gått igenom verksamheten, vad den kostar och hur många besök de gör.

De regionala skyddsombuden verkar på mindre arbetsplatser och där det inte finns skyddskommitté. De betalas av staten och fackförbunden.

Hindrar de dödsolyckor?

– Det handlar om att de vakar över skyddet och verkar för en god arbetsmiljö. Indirekt hindrar de även dödsolyckor.

Vad är det viktigaste jobbet de gör på byggena?

– Vi har inte specialstuderat byggbranschen, utan har tagit ett samlat grepp. Men det viktigaste de gör är det förebyggande arbetet. Det handlar om att få igång ett fungerande, lokalt, arbetsmiljöarbete. Samtidigt kan de även signalera om fel och lägga skyddsombudsstopp.

Utredningen tillsattes efter att de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna i riksdagen röstat ner ett förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Det skulle gett dem laglig rätt att verka på alla arbetsplatser med kollektivavtal, idag krävs att det också ska finns minst en medlem.
I byggbranschen har dock de regionala skyddsombuden redan utökat tillträde, som är reglerat i avtal. Men så vill alltså utredningen att det ska fungera på hela arbetsmarknaden.

Magnus Sverke tycker att den utökade tillträdesrätten är viktig eftersom det finns många arbetsmiljöproblem och det är ofta svårare att bedriva arbetsmiljöarbete på mindre företag. Det kan  vara tuffare för arbetstagare att säga ifrån om risker på en liten arbetsplats. Det kan behövas någon som är obereoende.

Ni tycker inte det finns anledning att vänta med att införa den utökade tillträdesrätten. Varför?

– När verksamheten nu fungerar ändamålsenligt finns inga skäl att vänta. I byggbranschen har man redan ett avtal om utökad tillträdesrätt men vi tycker det är bättre om det är samma principer som gäller på hela arbetsmarknaden, att detta kommer in i lag. Har man ett avtal vet man inte vad som händer om det blir en tvist.

Robert Nilsson är regionalt skyddsombud och även arbetsmiljöansvarig i Byggnads region Skåne. Han tycker att den avtalade utökade tillträdesrätten betyder mycket men att den borde införas lagvägen och gälla hela arbetsmarknaden.

– Det är tyngre att få in det i lagen och vi vet ju ännu inte vad som skulle hända om det blir en tvist, säger han.

Dessutom ger dagens avtal inte utökade rättigheter till alla regionala skyddsombud, utan till sex  i varje region.

Målet var att nå de mest utsatta arbetsplatserna och Robert tycker att man lyckats med det.

– Nu kan vi agera på många mindre företag där vi inte kunde agera förut. Nu kan vi se till att där finns rätt ställningar och rätt fallskydd och vi kan se till att det blir samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare. Vi kommer också åt företag som fuskar med arbetsmiljön och kan ta tillvara medlemmarnas intressen. Det är människoliv vi pratar om.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.