Utfryst på jobbet

Demola beskriver sig som en fajter, en som alltid kan ordna upp grejer. Han har aldrig haft problem på tidigare jobb i Sverige, hans hemland sedan nio år. För fem år sedan avslutade han sin utbildning till svetsare, ett yrke som han beskriver en stor kärlek till. Men på jobbet han sedan började på var han för första gången med om att tappa kraften. En upplevelse han fortfarande har svårt att identifiera sig med.
– Det dödade mig på insidan, säger han flera gånger när han pratar om hur han behandlades.
Situationen trappades upp den sista tiden, tills han sjukskrevs sista gången hösten 2009. I mars samma år hade ett rutinhälsotest på jobbet visat att han hade dåliga blodvärden, vilket kan vara farligt inne i kärnkraftverk. Han förflyttades därför från det uppdrag han hade haft i flera år; att utföra svetsarbeten inne på kärnkraftverket. Först fick han ströjobb utanför riskområdena. Men senare omplacerades han till företagets verkstad på annan ort.
– Första gången jag kom dit såg jag att det fanns mycket svetsjobb, men arbetsledaren sa att jag skulle städa, säger han.
Han fick höra att man turas om med sådana uppgifter.
– Men en dag blev två dagar, tre, fyra, fem dagar, en vecka, två veckor. Och jag såg att det var inte som de sa, utan de letade faktiskt skitjobb åt mig.
Han skrubbade rost från containrar som han sedan målade om. Sorterade verktyg efter storlek. Fixade en dörr, bara för att sedan byta ut den. Rensade växter från gården. Rullade ut upprullade kablar för att rulla dem prydligare. Sorterade ut rostfritt material ur soporna. Medan de andra svetsade.

Blev helt isolerad på jobbet

Företaget hävdar nu att han hade svetsförbud på grund av att han gjort en del dåliga arbeten. Demola säger att han aldrig tidigare hade hört talas om något förbud eller klagomål som kunde lett till det. Byggnads menar att man ska se ett eventuellt förbud i ljuset av att företaget ville bli av med honom.
Han beskriver sig som helt isolerad under den här tiden. Ingen pratade med honom. Däremot ska någon ha slängt hans lunchlåda i soporna flera gånger.
– Efter det hade jag maten i min bil och hämtade den där, minns Demola.
Även den stol han ibland satt och jobbade på ska ha kastats. Och han ska ha fått besked om att han endast fick gå på toaletten på rasten. Andra gick när de ville.
Enligt Demola var problemen inte nya, om än förvärrade. Kollegerna på kärnkraftverket hade tidigare skämtat om honom, kallat honom dum och döpt om honom till ”Mogadishu”. Ingen brydde sig om att han inte ville bli uppkallad efter en stad förknippad med våld och laglöshet.
– De enda gångerna det var trevligt var när jag var utlånad till andra företag.

”Du ska vara glad att ha ett jobb”

När Demola vände sig till arbetsledaren ska han bland annat ha fått svaret: ”Du ska vara glad att ha ett jobb, många svarta därute har inte det.”
Arbetsgivaren hävdar att man inte känt till kollegernas trakasserier och att man inte heller gjort sig skyldig till övriga anklagelser i stämningen (se text nedan). Nu är det upp till Arbetsdomstolen att avgöra om Demola har rätt till de 300 000 kronor som Byggnads krävt i diskrimineringsersättning.
Detta är det första diskrimineringsfallet som Byggnads driver ända till domstol. Därmed inte sagt att ingen har känt sig diskriminerad tidigare. En hög andel personer med utländsk bakgrund uppger i undersökningar från exempelvis Sifo att de upplevt diskriminering och att det ofta skett på arbetsmarknaden. Inget tyder på att byggbranschen är ett undantag. Tvärtom visade en undersökning från Stockholms universitet som publicerades för ett par år sedan att snickare var hårt drabbade när arbetsgivare valde bort ansökningar från personer med ickesvenska namn. Byggnadsarbetaren har tidigare skrivit om Lloyd som på 90–talet blev varnad redan på arbetsförmedlingen för att färgade hade svårt att komma ut i byggbranschen. Om Samir som kände sig tvungen att försvara sin närvaro på bygget. Om Dan som berättade om mb-ledamoten som sagt att det inte skulle in några ”svartingar” så länge han satt i mb-gruppen. Och Sverigedemokraterna, partiet vars ideologi bygger på motståndet mot invandring, hade förra hösten nästan dubbelt så stort stöd bland Byggnads medlemmar som bland svenskar i stort.

”Det är ren rasism”

För Demola står det klart att det han säger sig drabbats av hänger samman med hans hudfärg.
– Det är ren rasism, säger han.
Hans låga blodvärden hängde samman med lågt järnvärde och kunde lätt botas. Han kände sig ändå misstänkliggjord och gav arbetsgivaren ett intyg på att läkaren inte misstänkte någon allvarlig sjukdom. Han bläddrar fram pappret ur en grön mapp. Den innehåller även läkarintyg som bekräftar problem som sömnsvårigheter och huvudvärk.
– Läkaren sa att du måste ta paus från det här jobbet. Annars kommer du att dö, du kan inte bara fortsätta så här, säger han.
Han var sjukskriven i flera perioder. Stressen ska också ha ökat då arbetsgivaren gjorde klart att man ville att han skulle sluta, utan inblandning från facket. I ett bandat samtal sa en arbetsledare bland annat att han ser ut som en ”slowmotion-film” när han går runt på jobbet och att det kanske beror på att han är svart, men att arbetsledaren snarare tror att det har någon kulturell förklaring.
Facket kopplades ändå in och någon uppsägning blev det inte. När Byggnadsarbetaren träffar Demola är han fortfarande anställd men har inte varit på jobbet på två år. Det är en vecka kvar till domstolsförhandlingarna. Demolas ögon är rödsprängda, sömnlösheten plågar honom inför mötet i rätten. Historien närmar sig något sorts slut. Men förhandlingarna skjuts upp när arbetsgivarsidan i sista stund meddelar att två vittnen är utomlands.
Väntan har börjat på nytt för Demola.

Fotnot: Demola heter egentligen något annat.

ARBETSGIVAREN: ”CITATEN ÄR RYCKTA UR SITT SAMMANHANG”

Arbetsgivaren avvisar alla anklagelser om diskriminering. När Byggnadsarbetaren söker företagets företrädare hänvisas vi till Tommy Larsson på VVS Företagen som företräder företaget i domstolen. Han konstaterar att företaget har lämnat in en ”hyggligt omfattande” bevisning i målet och säger att man tycker sig ha torrt på fötterna.
För kommentarer gällande varje anklagelse hänvisar han till handlingarna som lämnats till domstolen. Följande svar på Byggnads anklagelser är hämtade därifrån:

BYGGNADS: Demola tilldelades okvalificerade arbeten i verkstaden trots att det fanns svetsjobb.
ARBETSGIVAREN: När han omplacerades på grund av sina blodvärden fanns inga svetsjobb att omplacera till. Dessutom hade han under en period svetsförbud, då han hade svetsat dåligt en tid.

BYGGNADS: Arbetsledningen diskriminerade exempelvis genom särskilda regler, såsom förbud mot toalettbesök annat än på rasten.
ARBETSGIVAREN: Någon diskriminering – eller specialregler – har inte förekommit från arbetsledningens sida.

BYGGNADS: Arbetsledningen har känt till kollegers trakasserier, såsom öknamn och matlådan som kastats i soporna, utan att ingripa.
ARBETSGIVAREN: Arbetsledningen har inte känt till om detta förekommit, hade man känt till det hade man agerat.

BYGGNADS: Demola krävdes på läkarintyg om att han inte led av allvarlig sjukdom.
ARBETSGIVAREN: Företaget har inte krävt detta. Han lämnade det på eget initiativ, troligen till följd av språkförbistring.

BYGGNADS: Arbetsledningen sa att han såg ut som en slowmotion-film och att det kanske berodde på att han är svart.
ARBETSGIVAREN: Citaten är ryckta ur sitt sammanhang, dessutom gjordes uttalandena av en konsult som inte är anställd på företaget.

BYGGNADS: Arbetsgivaren har inte tagit sitt ansvar för Demolas rehabilitering.
ARBETSGIVAREN: Demola har själv avböjt hjälp från företagshälsovården och sökt upp annan vård.