Unga väljer bort byggprogrammet

Inne i bygghallen på Bolandgymnasiet håller eleverna på att riva miljöer som de har byggt upp för att lära sig plattsättning och murning. Byggeleven Daniel Andersson skruvar bort gipsskruvar från en planka och berättar varför det var självklart för honom att välja inriktningen mureri.
– Jag är uppvuxen på en gård och har alltid hållit på med praktiska saker. Jag kollade lite innan på yrket och visste att det var lätt att få jobb.

Goda möjligheter till jobb

Daniel Andersson har gjort rätt yrkesval utifrån efterfrågan på arbetsmarknaden. Det är högkonjunktur i Byggsverige och bygginvesteringarna i år spås öka med 3,6 procent jämfört med 2015. Nästa år väntas över 50 000 bostäder börja byggas och enligt Arbetsförmedlingens senaste bedömning ”Var finns jobben?” är murare ett bristyrke, där jobbmöjligheterna är mycket goda. Enligt Arbetsförmedlingen väntas dessutom goda möjligheter för nästan alla byggyrken. Men detta märks inte när ungdomarna söker till yrkesprogrammen runt om i Sverige.

Daniel Andersson har valt att bli murare, ett yrke där det är lätt att få jobb. Foto: Johan Wahlgren

Enligt statistik som Skolverket tagit fram för Byggnadsarbetarens räkning har andelen elever som söker till ett yrkesprogram utifrån sitt förstahandsval minskat mellan 2011 och 2015, samtidigt har andelen elever som söker till ett högskoleförberedande program ökat. Bygg- och anläggningsprogrammet är inget undantag. Om man tittar på siffror för hela gymnasieskolan har det totala elevantalet i årskurs 1 minskat mellan 2011 och 2015 med 6,6 procent, på grund av minskade elevkullar. Men minskningen är betydligt högre på bygg-och anläggningsprogrammet jämfört med det totala, 33 procent. Bara två andra yrkesprogram, Hantverksprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet, minskar mer än byggprogrammet.

Läs mer: ”Andra aspekter måste lyftas fram”

”Björklund tog bort högskolebehörigheten”
Inne på lärarrummet på Bolandgymnasiet är bygglärarna Håkan Wessman, Thomas Westberg och Joakim Svedberg inte förvånade över siffrorna. Antalet sökanden har rasat de senaste åren till bygg- och anläggningsprogrammet. Bygglärarna är överens om vad som är huvudorsaken till att ansökningarna går ner.
– Förklaringen är att Björklund tog bort högskolebehörigheten. Det förstörde mycket för yrkesprogrammen, säger Håkan Wessman, lärare i mureri och plattsättning.
2011 sjösatte alliansregeringen en ny gymnasiereform, GY 11.
För den som går ett yrkesprogram innebär det bland annat att man inte automatiskt blir behörig att söka till högskolan. Eleverna måste idag göra ett aktivt val och läsa in svenska och engelska för att bli behöriga.
Enligt bygglärarna har konsekvensen blivit att de studiemotiverade eleverna väljer bort bygg- och anläggningsprogrammet och läser ett högskoleförberedande program istället.
– Det var en stark elevgrupp som ryckte med sig de svaga eleverna, säger Håkan Wessman.

”De vill inte slita ut sig”
Ute i bygghallen går åsikterna bland byggelever isär vad det kan bero på att färre unga vill bli byggnadsarbetare. En del tror att det kan bero på högskolebehörigheten, andra är mer inne på det tunga arbetet och arbetsmiljön.
– En del väljer bort det för att det är ett skitgöra och att man lätt får skador. Jag tror många är rädda för skador och det är tung och dålig arbetsmiljö, förklarar Lukas Sköld.
Byggeleven Pontus Simson håller på att sopa upp spruckna kakelplattor och annat skräp från golvet för att lägga i de gula återvinningsvagnarna. Han har valt inriktningen plattsättare och är nöjd med sitt yrkesval.
– Jag ville jobba fysiskt, men alla vill inte det. De vill inte slita ut sig. En del av mina kompisar läser på teknikprogrammet med inriktning spel, andra läser samhälle och ekonomi, förklarar han.

”Branschen måste ta sitt ansvar”
Innan Pontus Simson sökte till bygg- och anläggningsprogrammet visste han inte om att han kunde läsa in ämnen för att få högskolebehörighet. Det skapade en viss oro hos honom.
– Jag fick reda på det i slutet av 1:an. Det kanske stod på hemsidan, men jag hade inte sett det.
Nu läser jag in svenska och engelska för att få högskolekompetens. Om jag ångrar mig så kan jag söka mig till universitetet sedan, säger han.
Bygglärarna på Bolandgymnasiet, som är en kommunal skola, tycker också att byggbranschen, Byggnads och Sveriges Byggindustrier, är dåliga på marknadsföra yrket till unga.
– Syns man inte så finns man inte. Branschen måste ta sitt ansvar och marknadsföra branschen som något positivt och framhäva de behov som finns, säger byggläraren Håkan Wessman.

”Syns man inte så finns man inte. Branschen måste ta sitt ansvar”

Kritiska till byggföretagen
Christer Carlsson, som ansvarar för yrkesutbildning på Byggnads och är vice ordförande i BYN, håller med om att byggbranschen alltid kan bli bättre på att marknadsföra sig, men tycker att skolorna också har ett ansvar.
– Yrkeslärarna ska inte sköta marknadsföringen, men skolorna måste ändå sälja in sina yrkesinriktade utbildningar. Det kan inte bara vara ett ansvar för branschen, utan det måste vara ett gemensamt ansvar där vi ska samarbeta.
Vad ska Byggnads göra för att fler ska söka till bygg- och anläggningsprogrammen?
– Byggnads senaste två kongresser har fattat beslut om högskolebehörigheten på de yrkesinriktade programmen. Det är jätteviktig för oss att man återinför möjligheten att söka vidare, att man inte skapar trösklar för elever som går yrkesprogram, säger Christer Carlsson.
Bygglärarna är också kritiska till byggföretagen och tycker att deras intresse för byggutbildningen har minskat och att det är svårt att få ut praktikanter till företagen.

”Bristande samverkanskultur”
Lars Tullstedt är ledamot i BYN och expert på kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier.
– Det kan finnas en bristande samverkanskultur mellan skolor och företag och det kan bero på hur man genomför programråden. När det gäller praktikanterna är en viktig orsak att byggföretagen minskar sin egen personal i yrkesarbetarleden. De använder sig istället av bemanningsföretag, och då kan man inte ta emot lika många elever som tidigare. En del företag tar in utländsk arbetskraft och då är det svårt att ta APL.
Vad ska Sveriges Byggindustrier göra för att fler ska söka till bygg- och anläggningsprogrammen?
– Mer marknadsföring och det jobbar vi med hela tiden. Vi söker nya vägar att uppmärksamma bygg – och anläggningsprogrammet, men också andra byggrelaterade utbildningar, inte minst genom den kraftfulla satsning på yrkestävlingar som vi nu har inlett. Vi ska arbeta mer med sociala medier för att nå ut till 14- och 15-åringar. Vi måste aktivera oss mer, men det är inte lätt att nå igenom i bruset.

Yrkesprogrammen som minskar mest:
1. Hantverks – 41,8
2. Restaurang- och livsmedel -37,5
3. Bygg- och anläggning -33,3
4. Industritekniska -30,7
5. Handels- och administration -24,5
SIffrorna avser minskningen för antalet elever som går i årskurs 1 den 15 oktober, mellan 2011 och 2015.