Turkisk byggare fick 18 års fängelse för husras – kan det hända här?
34 personer dog när jordbävningen demolerade huset i sydöstra Turkiet. Nu får entreprenören 18 års fängelse för byggfusk. Men hur hade en svensk domstol agerat?
Över 50 000 människor miste sina liv när dubbla jordbävningar drabbade Turkiet den 6 februari 2023. Många dödsfall kunde kopplas till byggfusk. Tusentals byggnader rasade och boende begravdes i betong och bråte.
Fängelse för byggfusk i Turkiet
Nu har en byggare i den sydturkiska staden Sanliurfa dömts till drygt 18 års fängelse, rapporterar turkiska medier. Det fanns brister i konstruktionen och rätten ansåg att entreprenören gjort sig skyldig till brottslig oaktsamhet.
34 personer miste livet när fastigheten rasade. En av de döda var byggarens egen son.
LÄS MER: Byggfusk för miljarder – här är vanligaste felen
”Titta bara på gallerian i Östersund”
Sverige må vara förskonat från seismiska naturkatastrofer. Men även här rasar hus.
– Det krävs inte så mycket fantasi för att tänka sig att nåt liknande skulle hända i Sverige. Titta bara på raset i gallerian i Östersund. Även utan jordbävningar har vi ju den förbannade snön, säger Nicklas Björklund, jurist kopplad till branschorganisationen Byggherrarna.
I Östersund rasade taket på en butik i Lillänge köpcentrum den 3 mars. Det var inte en isolerad händelse. I februari rasade taket på brandstationen i Umeå. Lite längre bak rasade Tarfalahallen i Kiruna.
Titta bara på raset i gallerian i Östersund. Även utan jordbävningar har vi ju den förbannade snön.
Byggherren ansvarig i Sverige
Vad gäller i Sverige? Vem är ansvarig om en byggnad rasar på grund av konstruktionsfel eller byggfusk?
– Det regelverk som är tänkt att ta hand om den turkiska frågan, alltså dimensionering och konstruktion, är ju plan- och bygglagen, PBL, säger Nicklas Björklund.
– Det regelverket är riggat utifrån att byggherren, alltså beställaren, har ett ansvar för sina projekt. Det finns en hel apparatur för hur det där ska funka med startbesked och kontrollplan. Och så kollar myndigheterna att de tekniska egenskapskraven i PBL faktiskt efterlevts innan man får sitt slutbesked.
LÄS MER: Mögelhaveri efter bara tolv år – misstänker blöt isolering
Konstruktionsmiss bakom ras i Kiruna
I fallet med Tarfalahallen slog Haverikommissionen fast att raset berodde på en konstruktionsmiss. Vad som krävs för att brottsmisstanke eller åtal ska bli aktuellt beror på vem det är som ska hållas ansvarig.
– För att en beställare skulle åtalas krävs nog nästan att någon ljuger. Då är vi inne på rent fusk där man medvetet låter entreprenören fuska eller där man anlitar konstruktörer som uppenbart inte är kvalificerade, säger Nicklas Björklund.
– Ligger felet hos entreprenören eller konstruktören skulle åtal kunna bli aktuellt om man kan konstatera en vårdslöshet som direkt ledde till raset, men det är ganska komplicerade bedömningar om det som har hänt faktiskt är brottsligt.
LÄS MER: Byggfusk bakom höga dödstal vid jordbävning
”Mutor och sån skit blir en annan grej”
Även i Turkiet finns kontrollsystem som ska hitta fusk och slarv. Och byggregler som säger att fastigheter ska vara jordbävningssäkrade. Så varför rasade tusentals hus under katastrofen i fjol?
Enligt medier och människorättsorganisationer är skillnaden korruption. Att mutade tjänstemän godkänner farliga byggnader, med förödande konsekvenser.
Nicklas Björklund betonar att han inte har koll på Turkiet, men konstaterar att korruption kan kortsluta ett kontrollsystem.
– I Sverige finns ett skyddsnät som kan fånga upp både medvetna galenskaper och vårdslösa fel och som kan leda till fällande domar. Men pratar vi mutor och sån skit så blir det en helt annan grej.
Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.