Tunga prefabdelar ökande risk på byggarbetsplatser

Det skulle inte kunna hända. Ändå gled det 750 kilo tunga betongblocket sakta mot kanten och föll 10 meter, innan det slog i marken.
– Det hade kunnat gå riktigt illa. Det är klart man funderat på vad som kunde hänt, säger Tony Fredriksson, snickare och lagbas på bygget vid Gävle Strand.
Då raset inträffade hade två av hans kollegor just monterat betongelement med hjälp av kran och skulle bara göra justeringar för att få till ytterlinjen. Plötsligt kom ett av elementen i rörelse, föll och kraschade i marken. Då byggdelen väl var på väg fanns inget att göra för att hejda förloppet.
Ingen kom till skada vid tillbudet den 24 april i år men det har skakat om hela arbetsplatsen.
– När något väl händer med tunga byggdelar är det farligt, säger Tony Fredriksson.

”Allvarligt det kunde hända”. Projektchefen Tobias Magnusson, betongarbetaren Edvin Svendsen och lagbasen Tony Fredriksson vid platsen för tillbudet vid Gävle strand. Lilla bilden: Den är tagen efter att ett betongblock på 750 kilo föll 10 meter slutet av april. Foto: Britt Mattsson, Sofia Öhlander (lilla bilden)

Läs också 40-åring dog när byggelement rasade

Händelsen visar ett ökande problem i byggbranschen. Där används allt mer prefab med tunga byggdelar. Minst 79 personer skadades i olyckor med monteringsfärdiga byggdelar och balkar 2012–2016, visar statistik från Arbetsmiljöverket och olyckor har ökat de senaste åren. Till det kommer tillbud som inte lett till personskador. Byggandet med prefab har ökat kraftigt de senaste åren. 1995 byggdes 2 148 lägenheter i flerfamiljshus med prefab, drygt tjugo år senare hade siffran tiodubblats till 22 412. Andelen prefab har under samma period ökat från 62 till 84 procent.

Tunga material som ska hanteras innebär stora risker, och missar i konstruktion och hantering har lett till dödsfall och olyckor där byggnadsarbetare skadats för livet. Ett exempel är Christian ”Chrisse” Wikström som dog efter ett trappras i Solna, där en kedja av fel lett till olyckan. I Kista dog byggmontören Arbnor Dacic på grund av en konstruktionsmiss. Snickaren Joacim Björk förlorade sitt liv i Helsingborg efter att han fått i uppdrag att ta bort stämp till ett väggelement som visade sig stå fritt.

Läs om snickaren Sonny Levén som dog då en pelare föll.
Hans pappa berättar: ”Var bara en tidsfråga innan någon skulle dö”

”Rädd för ett storras”

Prefab används för att det har många fördelar. Det kan spara tid och pengar och vara kvalitetsmässigt bättre eftersom produktionen inte är lika utsatt för väder och vind som den platsbyggda.
Men materialens storlek och tyngd gör att minsta fel kan få allvarliga konsekvenser.
– Det värsta som kunde hända, det man är rädd för, är ett storras med flera döda och allvarligt skadade, säger Håkan Angeldahl, arbetsmiljöinspektör som bland annat granskat olyckorna i Kista och Solna.
Olyckor har inte bara hänt med prefab i betong utan även i trä. Förra året dog en person i samband med montage av väggblock i Åkersberga då han klämts mellan väggen och blocket. I Täby, samma år, fick en man mycket svåra skador då tio paket med väggar föll med dominoeffekt och han stod sist i ledet mellan två väggpaket. Varje paket vägde 1,5 ton.

”Stora problem med fallrisker”

Anna-Carin Nordlund, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverkets region Mitt har tidigare granskat betongprefab från fabrik till montering. Nu har hon och kollegor i sin tillsyn granskat företag som använder prefabmoduler till flerbostadshus i trä.
–  Vid den här typen av arbeten ser vi förutom risken för ras också stora problem med fallrisker. Man använder inte alltid fasta skydd som ställningar och skylift vid montering och lyft. Personligt fallskydd används ofta fel så att det inte skyddar. Sedan är det alltid en risk när man ska lossa och koppla lasten och det är ofta stressigt. Det är viktigt att det blir rätt i hela kedjan från projektörer till tillverkning och montering, säger hon.

Betongelementet som kom i rörelse vilade på stämp och bockryggar. Det har visat sig att snedsträvor saknades, därför kunde elementet glida. ”Det är viktigt att ha respekt och ha full koll på tunga byggdelar”, säger snickaren Tony Fredriksson. Foto: Britt Mattsson

Strävor saknades

Vi är tillbaka vid Gävle Strand där tillbudet hände.
– Det hördes en smäll. Vi trodde att man tömde en sopsloda i en container. Senare förstod vi vad som hänt, säger betongarbetaren Edvin Svendsen som jobbade med gjutning på en byggnad bredvid. Jobbet stoppades omedelbart. Både Peab och Arbetsmiljöverket har utrett händelsen och är eniga om orsaken. Det handlar om brist på snedsträvor. På arbetsplatsen bygger Peab flerbostadshus. Här används plattbärlag, betongelement, i bjälklaget. Plattan blir till tak i lägenheten och ovanpå gjuts betong. Här hade montörerna just lagt på byggelementen som vilade på ett system av stämp och bockryggar.

”Vi trodde att vi gjort allt rätt”

Felet var att när elementet kom i rörelse fanns inget skydd mot sidorörelser, strävor, som stoppade det från att glida och falla.
Men hur kunde det ske?
– Vi trodde att vi gjort allt rätt med arbetsberedning och riskbedömningar och vi litade på handlingarna från leverantören om hur vi skulle stämpa. För oss är det här precis lika allvarligt som en olycka. Man kan bara tacka högre makter att det inte hände någonting, säger projektchefen Tobias Magnusson.
På vilket sätt tar Peab ansvar för säkerheten?
– Genom att vi gör allt vi kan för säkerheten vid farliga moment och att vi utreder orsakerna när något har hänt, samt sprider informationen inom företaget.
Inom Peab har det hänt flera allvarliga olyckor med tunga material, varför kommer man inte tillrätta med de här riskerna?
– Det kan jag inte svara på. Jag kan bara svara på hur vi sköter oss här och på våra arbetsplatser är säkerheten det absolut viktigaste. Totalt sett har de allvarliga olyckorna minskat i företaget.

”Ska alltid göra avsträvningar”

Arbetsmiljöinspektören Jens Skantz utredde tillbudet och gav klartecken till fortsatt arbete efter att strävor satts upp.
– Man ska alltid göra avsträvningar där det finns en risk. Att som här bara utgå från ritningen om hur stämpen ska stå räcker inte. Av konstruktörens monteringsanvisning, som finns på nätet, framgår det att strävning behövs, säger han.

Har uppvaktat leverantören

Enligt Peabs Tobias Magnusson visste man inte om att det fanns ytterligare information än den de fått av systemets konstruktör direkt.
– Vi har nu uppvaktat leverantören och ställt krav på att de kompletterar montageanvisningarna, säger han.

”Kan hända väldigt fort”

Orsakerna till olyckor och tillbud med prefab i byggbranschen är många. Felleveranser, fel instruktioner, att fel lyftredskap använts, är bara några av dem.
Jakob Söder är skyddsombud på arbetsplatsen i Gävle och anser att alla fått sig en tankeställare om risker med tunga material.
– Man har sett att saker och ting kan hända väldigt fort. I dag är folk mer uppmärksamma, när det är tunga lyft på gång, säger han.

Olyckorna
Störst risk för olyckor:
Vid lossning, lyft och montering, samt då stämp ska tas bort.
Orsak till olyckor:

• Bristande montageplaner.
• Undermåliga lyftredskap.
• Fel på infästningar till element.
• Material som levereras i fel ordning.
• Konstruktionsmissar.
• Fel instruktioner.
• Fel lastberäkningar.
• Oförutsedda händelser, som fel storlek på element.
• Stress.

Arbetsgivare: ”Tror att man underskattar riskerna”

Riskerna underskattas. Det tror byggarbetsgivarnas expert är en orsak till olyckor och tillbud med tunga material.

Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert på Sveriges Byggindustrier, har sin uppfattning klar om varför inte byggbranschen kommit tillrätta med olyckor och tillbud vid hantering av prefab.
– Jag tror att man i många fall underskattar riskerna, att de flesta inte riktigt har klart för sig att det faktiskt händer olyckor med dessa material och vilka svåra konsekvenser det får. Det är viktigt att branschen kommer tillrätta med det eftersom det är en risk med oacceptabla konsekvenser.
Vilka underskattar risken, är det företagen?
– Jag tror det sker både på företags- och individnivå.
Arbetsgivarna är ansvariga för sina anställda, hur ska de ta sitt ansvar?
– Jag tycker var och en ska ta sitt ansvar. Då man hanterar sådant som är stort och farligt på arbetsplatsen ska det göras ordentliga riskbedömningar, man ska hålla obehöriga utanför riskområdet och de som till exempel jobbar med att lyft och koppling ska få tydliga instruktioner.

”Behövs tid göra jobbet säkert”

Henrik Björklund är konsult och granskar bland annat kvalité och arbetsmiljö åt byggherreorganisationer. Han tycker att byggherrar, beställare, måste bättra sig.
– Det är särskilt viktigt när det är stora risker med tunga material, höga höjder och maskiner.Då behövs det tid för att göra jobbet säkert, men byggherren pressar ofta tiden. Dessutom är det vanligt att projekteringsunderlagen är dåliga. Att entreprenören får ett underlag med lösningar som inte är förankrade i verkligheten. Då måste entreprenören ändra på plats och det blir sällan bra.