Tuff vardag för bergarbetare

Det går en stöt genom bröstet när borren drar igång. Ljudnivån är så hög att den känns i hela kroppen, även för oss som står en bit bort. Bergarbetarna Marcos Gonzalez och Svante Larsson borrar handhållet. Att borra uppåt och handhållet är en av de tuffaste arbetsuppgifterna man kan ha som bergarbetare. Svante är våt av svett. Han och Marcos håller hårt fast i tvåmetersborren som studsar hit och dit mot tunneltaket innan den får fäste i berget. Kylvatten sprutar ner över deras hjälmar och axlar. Att borra för hand hör inte till vanligheterna och görs bara i nödfall när större maskiner inte får plats.
Vi befinner oss i underjorden under Käppalaverket på Lidingö i Stockholm. Käppalaverket är ett reningsverk som ska byggas ut, med nya bassänger för rening av avloppsvatten och en ny så kallad rötkammare nere i berget där slammet från reningsverket bland annat omvandlas till biogas.
– Det är en utmaning att överhuvudtaget komma in med maskiner här. Vi har fått byta däck på borrvagnen och montera bort saker på maskinerna för att komma in, berättar Marcos, under en paus i arbetet.

Plats: Stockholms län, Lidingö, Käppala reningsverk.
Projekt: Tunnlar, rötkammare och reningsanläggning under jord.
Huvudentreprenör: NCC Infrastructure.
Antal byggnadsarbetare: Just nu 2 bergarbetare (tidigare 5),9 betongarbetare, underentreprenörer: 1 borrare ovanjordsrigg, 1 maskinförare.
Byggtid: Januari 2016–våren 2018.

Svåra sprängningar

Det är NCC som har entreprenaden och de båda bergarbetarna är anställda av NCC. Uppdraget det senaste året har varit att göra ett befintligt bergrum fem meter högre, tio meter djupare, och dubbelt så brett.
Alla i arbetslaget är överens om att byggprojektet innehåller några av de svåraste sprängningar de varit med om. Att få ut berget, att få in och ut maskiner, att förflytta bergmassor för att få plats med maskiner har krävt mycket funderingar, diskussioner och noggrann planering.
– Vi har tvingats använda andra maskiner än vi brukar. I slutskedet kommer en liten grävmaskin att hissas ner med hjälp av en travers som monterats i taket, och bergmassorna kommer att hissas upp med hjälp av en sloda, berättar platschefen Frida Ovemar.

Dolor plockas ut för hand

Sprängningarna görs inne i själva reningsverket, vilket ställer särskilda krav på arbetet. Bergrummet ligger vägg i vägg med befintliga bassänger i reningsanläggningen.
– Utmaningen är att få med sig berget ut och att jobba så att ingen gör illa sig, det är viktigt, säger Svante Larsson, som jobbat med bergarbete sedan 1993, framförallt med bultsättning och handskrotning, det vill säga borttagning av lösa stenar och förstärkning av berget.
Frida Ovemar poängterar att det är viktigt att blåsa berget rent för att hitta och plocka bort odetonerat sprängmedel direkt efter varje sprängning. Odetonerat sprängmedel, så kallade dolor, kan betyda livsfara för den som eventuellt borrar i berget i framtiden. Genomsökning efter dolor är en självklar del av bergarbetarens jobb och plockas ut för hand.

36 timmars arbetsvecka

Plötsligt går ett spännben på borren sönder. Svante och Marcos vickar borren åt sidan och lyfter ner den från bomliften. De går direkt iväg för att hämta en ny borr och arbetet drar sedan igång igen. Svante och Marcos tittar koncentrerat uppåt, den nya borren beter sig inte som den ska. Det kommer inget kylvatten. De hjälps åt att ta ner maskinen från bomliften och efter kontroll konstaterar de att även denna borr är trasig.
Det är fredag och klockan är snart två på eftermiddagen. Bergarbetare har 36 timmars arbetsvecka och det är snart dags för Marcos och Svante att åka hem. I boden träffar de Markku Samsonov som sitter och fikar. Han har varit i annan del av projektet och förstärkt berget med sprutbetong under förmiddagen.
– Jag gillar mitt jobb. Det är rejält. Man får mölja på, säger Markku.
En vecka senare smäller de sista salvorna i Käppalaverket. Laddmängden ligger på 1–2 kilo dynamit per hål. Sedan återstår utlastning av bergmassor, förstärkning och till sist: avetablering. Bergarbetarna drar vidare mot nya, krävande jobb.

SPRÄNGHISTORIA
Svartkrut var under många hundra år det enda egentliga sprängämnet som fanns tillgängligt. Nitroglycerin introducerades 1847 av den italienske kemisten Sobrero. Nitroglycerin är mycket instabilt och många olyckor inträffade både vid tillverkning och hantering. 1866 blandade Alfred Nobel nitroglycerin med kiselgur, och dynamiten var född.

STRIKTA REGLER
NCC måste ansöka om tillstånd hos polisen inför sina sprängningar.
Vid en sprängning måste både en sprängarbas och en sprängarbetsledare leda arbetet. En sprängarbas är specialutbildad för att kunna hantera sprängmedel.
Sprängämnena måste efter arbetsdagens slut låsas in i sprängkistor som uppfyller vissa krav.
Endast dagsbehovet av sprängämnen får tas med till arbetsplatsen.
Kommunen har tillsynsansvar.

LITEN ORDLISTA
Bomsalva: En salva som helt eller delvis misslyckats.
Borrkax: Det stenmjöl som bildas vid borrningen.
Dola: Odetonerat sprängmedel. Viktigt med noggrann genomsökningefter dolor efter sprängning.
Skrotning: Nedtagande av löst berg i tak och från väggar efter sprängning för att undvika ras. En säkerhetsåtgärd som förr skedde manuellt med hjälp av spett. På större byggen används numera både speciella skrotningsmaskiner och spett.
Dynamitskalle: Nitroglycerinet i sprängmedlet tas lätt upp i kroppen och medför sänkt blodtryck, vilket kan ge huvudvärk. Spränggaser ventileras bort efter sprängning för att undvika detta.

LÖN
Bergarbetare inom Byggnads avtalsområde går på bygg- och anläggningsavtalet. Tidlönesnittet inom hela avtalsområdet ligger på 186,68 kronor i timmen.
Underjordsarbete i bergrum ger följande tillägg:
Bergarbete: 7,02 kronor i timmen.
Kontrollskrotning: 5,96 kronor i timmen.
Inredningsarbete: 4,92 kronor i timmen.
Bergarbetarna i reportaget får avtalsenlig lön inom Sekos avtalsområde.