TEST: Byggarna har avgjort – här är bästa bältet

Byggbolaget Heving & Hägglund renoverar Bäckahagens skola i Bandhagen utanför Stockholm och två av testarna, snickarna Yunus Demirkiran, 33, inflyttad från Turkiet för tolv år sedan och Håkan Isaksson, 52, pratglad lagbas från Upplands Väsby, är ivriga att komma i gång.

Just nu bygger de ett fläktrum i skolan och använder i regel verktygsbälte varje dag, lite beroende på moment. Men det är också en smaksak. Några kollegor fyller byxorna, andra lägger tapetkniv och hammare i en hink eller, som på det här bygget, i en hemmasnickrad vagn med plats även för en radio.

Deltagarna har fått en vecka på sig att testa bältena, lite väl kort anser panelen så här i efterhand.

– Det hade varit bättre om ni kommit om några månader, säger Håkan.

– Bältet är som en förlängning av kroppen. Vi bara lägger verktygen där de ska ligga utan att tänka efter, säger Yunus.

Men trots att de anser att testperioden varit för kort har alla bestämda åsikter om bäst och sämst. De viktigaste egenskaperna hos ett bra bälte är att det är bekvämt, inte för tungt och har fickorna på rätt plats, menar byggarna.

Ett av testobjekten sticker ut lite från de övriga i vikt och utseende.

– Det där är ett elektrikerbälte, säger lagbasen bestämt om Milwaukees modell. Den har för stora fickor och många fack för mindre mejslar och skruvdragare.

Bältet är med sina 2,4 kilo testets tyngsta vilket blir jobbigt en hel dag, tycker Yunus. Men inte heller där är alla eniga:

– Det sitter jäkligt skönt med axelremmarna, det känns som att man ska ut och hoppa fallskärm, säger Daniel Steen.

Var hammaren är placerad är också avgörande för ett bra betyg: på höger sida.

– Hammaren ligger bra här, säger Daniel om Snickers-bältet. Står du framåtlutad och håller i dig någonstans med ena armen måste du komma åt allt med den andra.

En smärre dispyt uppstår kring frågan fram eller bak. När Håkan började jobba efter gymnasiet var det framåtbälte som gällde. Nu föredrar han bak ”alla dar i veckan”.

– Verktygen ramlar annars lätt ut om man lutar sig framåt, förklarar han.

– Framåtbälte är skit för mig, hammaren hamnar på fel sida och man står och vrider sig, säger Tony och får medhåll av Håkan.

Det står snart klart att favoriten för många är det man alltid har haft.

Testvinnaren Fristads bälte är bekvämt, hållfast, välkonstruerat och praktiskt. Väl anpassat till såväl snickare som ventilationsmontörer.

– Jag är en vanemänniska, säger Håkan Isaksson. Jag har haft samma modell sen jag började. Fickorna är där jag vill ha dem. När jag testade L.Brador skulle jag ta upp tumstocken men fick upp en vinkelhake.

– Det är lätt att reglera spännet, det är bra för mig som viktpendlar, säger Daniel Steen.

Yunus väger mellan Fristads och Snickers och ger båda lika högt betyg.

– Jag använder redan Snickers och den här modellen är nästan likadan, bara lite tyngre, säger han. Bältet har bra hängare för tumstock, gipskniv, allt får plats, och på vänster sida kan man lägga i skruvar och smågrejer. Det är också brett och ger ett bra stöd för ryggen.

 Stanleys lite enklare bälte hamnar desto längre ner på önskelistan:

– Det är för små fickor, det är mer för hemmabyggare, säger Daniel Steen.

Makita får plus för en gedigen konstruktion men är liksom Milwaukees bälte bättre anpassat för elektriker, anser testarna, bland annat för dess hållare för eltejp. L.Bradors bruna mockabälte döms ut av de flesta, främst av ett skäl.

– Det är för hårt material, fickorna blir för små och trånga, säger Håkan.

– Nej, det kan töjas ut, säger ventilationaren Tony. Det här är schyst, nästan lika bra som mitt Fristads.

 ”Bästa bältet” är alltså ofta det man är van vid. Men att pröva nytt kan vidga perspektiven. Testarna i Bäckahagens skola är entusiastiska över bältena med sele, Milwaukee och Snickers. Man slipper få ont i höfter och rygg efter en lång arbetsdag.

Använder ni det på era egna bälten?

– Nej, svarar de unisont.