Efter många år med puts – nu tar teglet revansch
Fasadmurning ökar och nya stadsdelar byggs med tegel. Samtidigt finns ett skriande behov av murare. Minst 400 saknas. ”Många unga har bara putsat”.
Det är måndag eftermiddag på bygget. Snöflingor dalar ner och försvinner i gråblasket. Men på den inklädda ställningen är det ljust och varmt. Ett ständigt brus hörs från värmefläkten.
I det nya bostadsområdet Ultuna Trädgårdsstad utanför Uppsala byggs höghusfasader sten för sten.
Nästan underhållsfritt och beständigt. Murat har många fördelar och nu är det trend.
– Det är stor skillnad nu. Det har märkts de senaste åren. Fasadteglet ökar stort i nyproduktion, säger muraren Lars Wahlqvist.
I handen håller han en ljus, massiv tegelsten, snart en del av fasaden på flerbostadshuset. Lars och hans kollegor ska mura fasader på fyra höghus. Ett står bredvid nästan klart med tegel i mörka nyanser och på andra sidan vägen finns småhus på rad med trä och tegel varierat.
Lars tycker att de som valt tegel är vinnare, eftersom husen knappt kräver något underhåll. Han talar av erfarenhet. Själv bor han i ett hus som regelbundet måste målas om med Falu rödfärg.
– Och jag gillar inte att måla.
Under många år har puts helt dominerat jobbet för murarna. Putsen har ansetts snygg och förhållandevis billig men den kräver mer underhåll. Lars tror att teglet visat sig bättre på sikt och matchar med pris.
– Men hela årskullar med unga murare har tappat detta med murning. De har bara putsat. Nu får de hoppa med och lära sig vartefter, säger han.
För Lars son, 28-årige Robin Wahlqvist, är dock murningen inget problem. Han har jobbat ihop med far nästan hela tiden.
– Att mura nya fasader har man knappt hållit på med men vi har gjort en hel del renoveringsjobb med murning, säger han.
Robin hade först tänkt bli målare, men började med plattsättning och följde i pappas fotspår. Både som murare – och lagbas.
I Ultuna Trädgårdsstad är det han som håller koll på ackordet. Laget ligger före i tid och skulle egentligen stått och murat. Men just nu är det stopp.
De skulle bara ställa ut hörnkäppar för att mäta ut jobbet när det upptäcktes. Det saknas ett uttag på 3,5 centimeter mellan fasaden och balkongen.
Murandet ligger nere medan Robin och lärlingen Daniel Andersson, 20 år, klurar på problemet några vändor. De är vana att lösa det mesta, mäter och funderar. Till slut tar Robin till orda.
– Det går precis, det får bli trångt och sedan håller vi linjen hela vägen upp, säger han.
Murning är ett precisionsjobb. Allt ska vara noga och precist uträknat och eventuella problem lösta i god tid. Ingen vill riva en färdig vägg.
Samma precisionsjobb pågår på allt fler byggen. I flera städer byggs mer eller mindre hela områden med affärslokaler och bostäder med tegel. Ett av de mest kända är Gränby i Uppsala, dit bland andra tegeltillverkaren Wienerberger med eget tegelbruk levererar.
– Ett tag var teglet nästan helt borta men de senaste tre, fyra åren har vi märkt en stor ökning av intresset för fasadtegel, säger Bengt Beverin, företagets vd. Wienerberger driver bland annat Haga Tegelbruk.
Han ser flera orsaker till uppsvinget i nyproduktion, förutom att en tegelyta är beständig i flera hundra år.
– Vi har utvecklat oss och erbjuder tegel i fler färger och nyanser än tidigare, till exempel svart och vitt. Strukturen på teglet har också utvecklats, säger Bengt Beverin.
Samtidigt är det svårt att hitta murare, vilket bekymrar hela murarbranschen.
– Vi uppskattar att det saknas 400–500 murare i dag bara bland våra medlemsföretag, säger Johan Onno, vd för SPEF. Det är en branschförening för murat och putsat byggande, med 65 medlemsföretag.
Han försöker på olika sätt få upp ungdomars intresse genom skolbesök tillsammans med unga murare och har nyligen startat ett nätverk för lärare inom muraryrket.
I Ultuna är Daniel Andersson, 20 år, framtidshoppet. Han kom till Mälardalens Mur & Puts som skolelev och blev kvar som lärling. Snart är han fullbetald.
– Jag tycker jobbet är helt okej. Jag valde murning mest för att det var roligast, säger han.
Målet är att få ut fler elever från yrkesskolorna men Lars konstaterar att det också finns duktiga murare i bland annat Polen och Estland.
Det gäller att murarna håller på sikt. Hur arbetsmiljön blir handlar mycket om vad arkitekterna ritar in. Byggnadsarbetaren har tidigare uppmärksammat en trend där stora fönsteröppningar leder till långa, tunga tegelbalkar.
– Det är för jävligt på vissa ställen. Det har hänt att det krävts sex till åtta personer för att lägga dit en balk. Så får det inte vara. Där måste arkitekterna ta sitt ansvar, säger Robin.
På det här bygget är balkarna rimliga men alla konstaterar att jobbet är tungt, oavsett om man murar eller putsar.
Yrkesstoltheten är grundmurad liksom målet att göra ett snyggt jobb. Verktygen är viktiga. Som detta med slevarna.
– Man formar dem så de funkar bra och utformar handtagen så de ligger rätt i handen. Och Robins kan jag absolut inte använda, för mig är den felvänd eftersom han är vänsterhänt. Alla har sitt stuk på sin slev, säger Lars Wahlqvist.
Robin konstaterar att verktygen är mycket traditionella. Det är knappast tal om någon galopperande produktutveckling.
– Vi har ungefär samma verktyg som man alltid haft i branschen. Det är samma slevar och murarhammare, säger han.