Svart byggbransch i Baltikum

– Arbetstagarna är rädda för att gå in i fackförbund. Många är till och med rädda för att ha fackliga möten, säger
Vytautas Talmantas, ordförande i byggfacket i Litauen.
De baltiska länderna har i stort sett liknande problem att kämpa mot på byggarbetsmarknaden, även om de har kommit olika långt.
I Estland har byggandet gått ned de senaste åren, eftersom investeringarna har minskat. Följaktligen har också arbetslösheten ökat. Enligt estniska byggfacket är 860 byggnadsarbetare registrerat arbetslösa, men siffran är troligtvis tre till fyra gånger så stor.
Arbetslagstiftningen är bristfällig och det finns inga kollektivavtal inom byggbranschen. Den estniska byggmarknaden består av många små privata företag som inte vill ha några fackföreningar.
– Många företag är rädda för organiserade arbetare, säger Rein Nokkur, ordförande för det estniska byggfacket.
Den fackliga anslutningen är mycket låg. Av de 27 000 byggnadsarbetarna i Estland är 2 000 anslutna till facket enligt det estniska byggfacket.
Den svarta marknaden är stor. Många byggnadsarbetare arbetar svart vid sidan av sitt vanliga arbete för att få ekonomin att gå ihop.
En estnisk byggnadsarbetare tjänar cirka 4500 estniska kronor i månaden (=cirka 2 600 svenska kronor).
I Lettland har man kommit något längre. Den fackliga anslutningen är högre. Av totalt 22 000 byggnadsarbetare är 12 000 med i facket.
– En av våra viktigaste frågor är utbildningen av fackligt aktiva medlemmar, säger Mara Tomsone, ordförande i lettiska byggfacket.
Det första kollektivavtalet mellan byggfack och arbetsgivare tecknades förra året. Det lettiska byggfacket har också samarbetat mycket med Byggnads i Sverige.
Men Lettland kämpar också mot den svarta marknaden.
I Litauen är situationen på byggmarknaden ungefär som i Estland och Lettland, fast något värre.
Även här kämpar man mot en sjunkande byggmarknad, svartjobb och låg facklig anslutning.
I början av juni höll NBTF (Nordiska Byggnads- och Träarbetarefederationen) konferens i Tallin.
Fackförbund från de nordiska och baltiska länderna diskuterade en rad frågor vad det gäller arbetslagstiftning, kollektivavtal, svartjobb och facklig rekrytering.
Inträdet i EU och dess konsekvenser för den baltiska byggmarknaden togs också upp. De baltiska fackförbunden uttryckte en viss oro för vad medlemskapet kommer att innebära för arbetsmarknaden.
– Vad händer när de estniska byggnadsarbetarna börjar att arbeta i de nordiska grannländerna? frågade Rein Nokkur.
Initiativet till konferensen kom från de baltiska ländernas fackförbund.
– Vi vill ha ett fortsatt samarbete med de nordiska länderna och det är viktigt att vi träffas och diskuterar. Tankar och idéer från konferensen stimulerar vår verksamhet, säger Mara Tomsone.
Även arbetsgivarnas parter, Skanska och representanter från estniska, lettiska och litauiska byggarbetsgivare, deltog i konferensen.
De baltiska länderna strävar efter att få ett bättre samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivare.
De baltiska länderna lade också fram ett gemensamt handlingsprogram vad det gäller bland annat arbetslagstiftning, kollektivavtal, utländska företag och samarbete mellan fackliga organisationer.