Svag löneglidning trots högtryck i branschen
Det är goda tider i byggbranschen. Det har gått bra i ett par tre år. Arbetslösheten är låg och det är akut brist på flera yrkesgrupper. Enligt Arbetsförmedlingens senaste lista på yrken där det råder störst brist var 12 av 20 byggyrken.
För byggnadsarbetarna brukar så goda tider innebära löneglidning. Det vill säga lite extra slantar i lönekuvertet utöver vad det centrala avtalet ger. Marknaden brukar anpassa lönerna till en högre nivå än vad parterna kommit fram till vid förhandlingsbordet. Ofta beroende på att det blivit strid om arbetskraften mellan byggbolagen. En tälja-guld-på-bygget-period var slutet av 1980-talet då bland annat Globen i Stockholm byggdes.
En annan bra period var 1994 till 1996. Och strax efter millennieskiftet inföll ytterligare ett par år med bra löneglidning.
Rimligen borde det nu vara dags för lite löneglidning igen. Men inget händer, löneglidningen lyser med sin frånvaro.
Enligt Byggnadsarbetarens egna uträkningar har den stora TBM-gruppen – trä- och betongarbetare samt murare – sedan 2011 haft fullt upp med att hålla jämna steg med de årliga avtalshöjningarna av lönen. 2011 låg tidlönesnittet över hela riket för en TBM:are på 162:80 kronor i timmen.
Löneglidning för TBM-tidlön
2011
Verkligt lönesnitt: 163:80
2012
Lönehöjning: 4:45
Avtalslön: 168:25
Verkligt lönesnitt: 168:33
2013
Lönehöjning: 3,57
Avtalslön: 171:82
Verkligt lönesnitt: 174:17
2014
Lönehöjning: 4:31
Avtalslön: 176:13
Verkligt lönesnitt: 177:33
2015
Lönehöjning: 4:41
Avtalslön: 180:54
Verkligt lönesnitt: 183:40
Enligt avtalshöjningarna följande år skulle lönen legat på 180:54 kronor 2015. Det verkliga snittet blev 183:40, vilket ger en löneglidning på blygsamma 0,39 procent per år.
Siffrorna bygger på Byggnads och Sveriges Byggindustriers gemensamma lönestatistik.
Även statistik från Medlingsinstitutet visar att löneglidningen stått och stampat de senaste åren.
– Sedan 2009 har löneglidningen varit svag. Det är ett mönster vi ser generellt för samtliga branscher, säger Valter Hultén, ansvarig för makroekonomisk analys på medlingsinstitutet.
Enligt siffror från institutet låg löneglidningen för arbetare i byggsektorn på blott 0,31 procent mellan åren 2009 och 2015. Statistiken för 2015 ska tolkas med viss försiktighet. Men fram till 2014 var löneglidningen ändå inte mer än 0,63 procent. Medlingsinstitutets siffror bygger på skillnaden mellan två olika källor. Dels de faktiska lönerna som betalas ut, dels de löneökningar som tillkommer via avtal.
– Skillnaden mellan de två kan man kalla löneglidning, men det gäller att vara försiktig att tolka sifforna år från år. Det gäller att titta på den långa trenden, säger Valter Hultén.
Troligen finns det flera delförklaringar till varför löneglidningsmekaniken börjat slira. En kan vara att byggsektorn i Sverige gått från att vara nationell till internationell. Andelen utländska byggnadsarbetare växer. Det råder delade meningar om hur stor den gruppen är och hur mycket den påverkar löneutvecklingen, men förra året arbetade 18 000 utstationerade byggnadsarbetare i landet enligt siffror från Arbetsmiljöverket. Till det kommer utländska byggnadsarbetare som jobbar för svenska företag.
Enligt facket så innebär de utländska byggnadsarbetarna en press nedåt på lönerna. Byggarbetsgivarna menar däremot att de inte kan se någon påverkan alls när de analyserar lönestatistiken. Vad som är klart är att byggbolagen i dag, jämfört med tidigare högkonjunkturer, har tillgång till mer arbetskraft, vilket möjligen kan leda till att det inte uppstår samma kamp om byggnadsarbetarna. Något som kan ta udden av löneglidningen.
En annan förklaring är strukturen i åldersfördelning bland byggjobbare.
– Det finns olika sammansättningseffekter som påverkar lönesnittet. Hypotetiskt kan var och en fått avtalshöjningen och några kronor till men sedan kan det ha kommit till personer som påverkar snittet åt något håll. Om några äldre slutat och ersatts med yngre så är det troligt att de yngre sänker lönesnittet, säger Valter Hultén.
Därmed är det mycket möjligt att vissa bygglag och vissa yrkesgrupper på bygget haft en bra löneglidning under de senaste åren.
Tufft mellan parterna
En tredje förklaring är den låga inflationen som – förutom att den lett till låga avtalshöjningar – även bidragit till en stämning i samhället om att prishöjningar inte existerar. I en sådan miljö är det naturligtvis fler som känner sig nöjda så länge de ändå får reallöneökningar. Det blir ingen jakt på de sista kronorna.
Ytterligare en orsak som kan påverka löneglidningen är förhandlingsklimatet mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier. De har haft ovanligt hårda duster sedan några år tillbaka.
– Arbetsgivarna har under de senaste åren hållit emot bättre än vad de lyckats med historiskt. De förhandlar fram kollektivavtalen och sedan har de svurit sig samman att det inte ska bli något mer, säger Roger Johansson, chef på Byggnads avtalsenhet.
Därför glider lönen sämre
Inflationen
Låg inflation har under de senaste avtalsrörelserna varit med som ett argument för låga lönehöjningar. Låga prishöjningar kan påverka löntagarna till att inte ta kampen för ytterligare några kronor.
Utländsk arbetskraft
Den utländska arbetskraften utgör i dag ett större inslag än tidigare på den svenska arbetsmarknaden. Något som enligt Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, inneburit att ”det inte uppstått samma bristsituation som man kanske skulle haft normalt sett i en högkonjunktur”.
Europas finanskris
Arbetskraftskostnaden har generellt dämpats över hela Europa sedan finanskrisen. Löneutvecklingen har bromsat in. Flera länder har jobbat med att justera ner kostnader för att återställa konkurrenskraften. Något som rimligen spiller över på Sverige.
Vilka jobbar
En faktor som påverkar snittlönen är hur gruppen som är sysselsatt är sammansatt. Det handlar bland annat om ålder, erfarenhet och utbildning.
Strid mellan parterna
Det råder ett tufft förhandlingsklimat mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier. Roger Johansson, chef på Byggnads avtalsenhet:
– Arbetsgivarna har satt hårdare press i samband med löneförhandlingar och fått fram till våra medlemmar att de inte är oersättliga.
Tillsvidareanställningen
Förr var byggnadsarbetarna objektanställda. Då var det lätt att byta arbetsgivare genom att ta lådan och gå över på andra sidan gatan. Men nu är det tillsvidareanställning som gäller. Finns naturligtvis en trygghet i det, men det innebär även en viss inlåsningseffekt.