Stupstockslön i Jämtland
Konflikten startade i maj då Byggnads meddelade Sveriges Byggindustrier och företagen att de ville höja riktpunkten. De vill ha 152 kronor, liksom byggnadsarbetarna i grannavdelningen Sundsvall. Arbetsgivarna tillbakavisade kraven och efter strandade förhandlingar arbetar alltså knappt hundra byggnadsarbetare nu mot stupstockslön, 124 kronor i timmen. De jobbar på Peab, NCC, Attacus bygg och Öhmans bygg.
En del av dem började arbeta mot stupstockslön i november, andra nu i december. Jämfört med snittet för ackordsarbetare i länet förlorar de berörda arbetarna ungefär 7 500 kronor i månaden före skatt på att jobba på stupstocksnivå.
– Jag tror att våra killar har tålamod, säger Byggnads lokale ombudsman Håkan Löfqvist.
Nu väntar parterna ut varandra. Samtidigt väntar fler förhandlingar, som kan leda till att fler arbetare får jobba för stupstockslön.
Det som kan tänkas påverka arbetsgivarnas tålamod är, enligt Håkan Löfqvist, att ett stort inkomsttapp oundvikligen påverkar produktiviteten. Även Staffan Sjömark på Sveriges Byggindustrier säger att man inte kan vänta sig att arbetarna ska jobba som när det finns ett ackord att jobba in.
Håkan Löfqvist hoppas kunna återuppta lokala förhandlingar, fortfarande med kravet på en riktpunkt på 152 kronor. Det skulle höja arbetarnas inkomst med ungefär tusen kronor i månaden jämfört med när riktpunkten ligger på 146 kronor. Han konstaterar att kravet ligger under riktpunkten i andra grannavdelningar än Sundsvall. Men enligt honom har arbetsgivarna inte visat intresse för att förhandla på nytt.
Staffan Sjömark säger att han visst kan gå tillbaka till lokala förhandlingar, men under förutsättning att Byggnads kommer med ett nytt bud.
Han betonar att riktpunkten höjdes med fyra kronor förra året, något mer än enligt avtalet.
– Vi ska inte framkalla löneglidning, säger han om att höja ytterligare.
Håkan Löfqvist menar att det inte handlar om löneglidning utan om att komma ifatt någorlunda.
Gällande att riktpunkten ligger högre i Byggnads grannavdelningar menar Staffan Sjömark att det inte går att jämföra ackordslöner bara utifrån riktpunkten, att det också handlar om hur mycket tid man får på sig för de olika momenten. Håkan Löfqvist konstaterar att slutförtjänsten visar att se att Jämtland/Härjedalen ändå ligger efter, snittinkomsten för dem som jobbar på ackord ligger under vad kollegerna i grannavdelningen tjänar.