Striden om årsomsättningsrabatten: "Den är fruktansvärt viktig”
I sju års tid har storspelarna i byggbranschen försökt städa bland materialrabatter och bonusar. Men arbetet går trögt. De kommer inte överens.
Byggandets kontraktskommitté, BKK, har ett huvuduppdrag – att ta fram standardavtal i byggsektorn. I föreningens styrelse sitter bland annat representanter för Byggherrarna, Byggföretagen och Installatörsföretagen.
Hösten 2016 inledde BKK ett arbete med att se över två av avtalen. Än i dag, sju år senare, pågår diskussionerna. Den stora bromsklossen är årsomsättningsrabatten, de pengar som bland annat installationsbolag får tillbaka från grossister vid årets slut.
”Hur årsomsättningsrabatter ska hanteras i framtidens standardavtal har visat sig vara särskilt svårlöst”, skriver föreningen på sin webbsida.
Ola Månsson är vd för Installatörsföretagen, den part som pekas ut som motsträvig. Han vill inte kommentera arbetet inom BKK, och hänvisar till sekretessavtal, men uttalar sig generellt.
– Vi är missförstådda av byggherrar.
En installatör arbetar stenhårt med stora inköp för att pressa priser och sänka hela marknadsprisläget. De låga priserna kommer kunden till del.
Han menar att kritiken mot årsrabatten ofta är felaktig och att många blandar ihop korten.
– Det handlar om projekt på löpande räkning eller ändrings- och tillkommande arbeten på löpande räkning. Ingenting annat, säger Ola Månsson och fortsätter:
– Alla näringar jobbar med att tjäna pengar på sitt material på bästa sätt, det får man inte glömma bort. Ta bara om du köper en kaffe så kostar den nog högst en krona men du betalar 50 kronor på Starbucks.
Han menar vidare att Installatörsföretagen vill vara en ”konstruktiv förhandlingspartner”.
– Vi motsätter oss inte en förändring av dagens reglering i standardavtalen – tvärtom. Vi har flera olika förslag på hur vi kan lösa rabattfrågan på riktigt, säger Ola Månsson.
Vad menar du med att ni är ”missförstådda” av byggherrar?
– Vid upphandlingar pressar de priset på arbetskraften. Det finns upphandlare som inte utgår från att vi har kollektivavtal och sociala avgifter. Arvodet för arbetskostnaden räcker inte till att betala arbetaren. Än mindre göra någon vinst på arbetet och då måste vi tjäna pengar på materialet.
Så årsomsättningsrabatten är viktig?
– Den är fruktansvärt viktig.
Ola Månsson menar tvärtom, att medlemsföretagen som han företräder, hjälper till att hålla priserna nere. Även beställare tjänar på det.
– En installatör arbetar stenhårt med stora inköp för att pressa priser och sänka hela marknadsprisläget. De låga priserna kommer kunden till del. Hade vi inte gjort det hade det varit högre priser. Sedan får de en liten del tillbaka i årsomsättningsrabatt. Vi talar om väldigt små procentsiffror.
1 / En byggherre ger ett uppdrag på löpande räkning direkt till ett installatörsföretag eller via en huvudentreprenör.
2 / När installatören köper material till bygget via grossister betalar de ett fiktivt, högt listpris. Detta högre pris hamnar sedan på fakturan till bygg-
herren, med en viss rabatt.
3 / I ett senare läge betalar grossisten tillbaka pengar till installatören – den så kallade årsomsättningsrabatten. Något som delvis är möjligt tack vare det högre fiktiva priset. Denna transaktion är inte bunden till något projekt utan bygger på en installatörs hela årsomsättning hos grossisten.
Kritiken
Kritik mot upplägget riktas från flera håll i branschen. Också Konsumentverket är kritiskt och pekar på rabattmodellen som en del i de höga byggmaterialpriserna i Sverige. De varnar också för att upplägget i sin form riskerar korrupta affärer när årsbonusarnas storlek är höljda i dunkel.
Försvaret
Installationsbranschen menar däremot att det generellt inte rör sig om så stora summor, och att företagen måste ta ut högre avgifter på material när priset på arbete har pressats till orimligt låga nivåer.
Läs även: Byggmaterial till skruvade priser: ”Rabatt på ett väldigt högt listpris”
På Byggherrarna menar man att Installatörsföretagen har svårt för att acceptera en förändring. Att det är förklaringen till att det blivit långbänk av det hela.
– Som beställare måste vi veta vad vi betalar för, vad får vi för pengarna. Vi kan inte acceptera affärsmodeller som bygger på dolda retroaktiva rabattsystem. säger Tommy Lenberg, vd för Byggherrarna och fortsätter:
– Vi anser att huvudregeln ska vara att alla rabatter ska tillfalla beställaren vid arbete på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen, vi vill ha transparens. Sen är vi öppna för att parterna i enskilda projekt kan avtala om annat för att förenkla debitering och kontroll.
Vi kan inte acceptera affärsmodeller som bygger på dolda retroaktiva rabattsystem
När det gäller de pressade arbetskraftskostnaderna menar han att det är ett problem men att det inte är beställarna som lägger anbudet.
– Det är ju inte vi som beställare som sätter priset utan det gör faktiskt entreprenören. Så någonstans är det där som det blivit fel. Men här har man accepterat spelreglerna att gå på lägsta pris för arbetet och sedan ser man till att man kompenserar sig genom att få pengar över från rabatter på material. Samtidigt finns det nog anledning att vara lite eftertänksam på båda sidor när det gäller detta.
Hur menar du?
– Om beställaren pressar ner priserna för arbetet riskeras kvaliteten i utförandet. Det som skapar värde för oss och som vi ska betala för är välutbildade montörer som gör ett professionellt jobb. Frågan är om det är yrkesarbetarna som ska bidra till värdet för företaget eller om det är inköpsavdelningen som förhandlar rabatter för material, säger Tommy Lenberg.
Tror du att byggherrar och beställare skulle acceptera att betala mer för arbetet om det var mer transparent när det gäller materialpriserna?
– Ja, det tror jag. En transparent redovisning av kostnaderna både vad avser timarvoden och materialpriser vid arbete på löpande räkning bygger tillit som är grunden för sunda affärsrelationer.