Stort lönebråk på NCC: ”Vi får ta hela smällen”
Stöd av psykologer, smutskastning mellan bygglag och en ständig oro. Det har blossat upp en ny storkonflikt mellan facket och byggarbetsgivarna. Byggnadsarbetarna tycker att de själva får sitta emellan när konflikten drar ut på tiden.
Flera segdragna lönebråk har rasat mellan Byggnads och de stora byggbolagen under de senaste tio åren. Tvistefrågan har varierat men i grunden har det handlat om makten över lönebildningen.
– Det är jättetungt. Det är en jävla ovisshet och vi vet inte ett skit om vad som kommer att hända. Vi står som en åsna mellan två hötappar – mellan Byggnads och NCC, säger Ulf Sundman, snickare och lagbas på NCC Hus arbetsplats Signalen i Solna.
På bygget jobbar just nu ett tjugotal NCC-anställda byggnadsarbetare. De går nu på stupstockslön sedan de centrala förhandlingarna strandat. En lönenivå de kommer få behålla under hela byggtiden.
De första byggnadsarbetarna var på plats efter semestern förra året. Redan innan det var dags för uppgörelse cirkulerade ett rykte bland byggnadsarbetare på NCC att ”något stort var på gång”.
– Vi visste ingenting om vad det handlade om, men vi hörde det både från NCC och facket, säger snickaren Anders Vahlberg som är skyddsombud på arbetsplatsen.
Ryktet skulle snabbt visa sig vara sant. Under förhandlingarna om en uppgörelse såg det likadant ut varje gång. Parterna satte sig ner, tog fram pärmarna och fem minuter senare slogs pärmarna ihop. Till slut blev det diskussioner på central nivå och även där strandade alla försök. Tvistefrågan denna gång är att NCC inte vill dela ut något underlag för inarbetning av tid. Och så länge det inte sker skriver inte Byggnads under någon uppgörelse.
– Parterna lider ju inte så mycket av konflikten. Det är vi ute på bygget som mår skit, säger Ulf Sundman.
Striden om paragraf 3 i byggavtalet som reglerar lönen har varit hård i många år. Byggnadsarbetarna själva blir helt naturligt en del av denna rugbymatch. De har varit bollen i spelet. En boll som klämts från två håll och som matats med argument från båda parter.
”Det är helt galet det här. Jag vet inte vad man ska göra åt det men en av parterna måste ge med sig”
Flera tvister har dragit ut på tiden och ofta har det hela slutat i ingenting eller möjligen någon nödlösning i en slags väntan på bättre tider. För vissa byggnadsarbetare har konflikterna satt djupa spår; byggnadsarbetare har vänt facket ryggen, byggnadsarbetare har slutat driva ackordsförhandlingar, byggnadsarbetare och arbetsgivare har gått skilda vägar.
Som exempelvis i lönebråket i Jämtland för tio år sedan – en tvist om riktpunkten. Byggnads ombudsman Håkan Löfqvist var under den tiden mätningsföreståndare i Östersund.
– Det var ingen rolig period för någon som var inblandad. Vi tappade en del förtroendevalda som blev rejält stukade. De var allt annat än sugna på att ge sig in i prestationslöneförhandlingar igen.
Under själva konflikten ordnade facket i Östersund möten på kvällstid. Håkan Löfqvist säger att de flesta byggnadsarbetarna ändå mådde hyfsat bra under den perioden. De stora problemen kom senare.
– När vi från facket kom ut på arbetsplatserna efter konflikten var det en del som inte ville veta av oss. De fortsatte att vara medlemmar men de slutade helt att gå på möten. Det var mycket irritation och vissa sår gick tyvärr inte att läka. Några byggnadsarbetare blev utköpta av arbetsgivaren.
En annan lönetvist var den i Östergötland. Där gick över 200 byggnadsarbetare på stupstocken. En del under flera år. De förlorade långt över 100 000 kronor var i utebliven lön. 2012 blev bråket en fråga i avtalsrörelsen. Till slut mådde byggnadsarbetarna så dåligt att skyddsombud gjorde 6:6a-anmälningar. Ett av de starkaste vapen som ett skyddsombud kan ta till med stöd av arbetsmiljölagen. Anmälan innebär att ett företag måste agera snabbt för att förbättra arbetsmiljön.
Och nu är alltså samma sak på väg att hända i konflikten mellan Byggnads och NCC. Psykologer är redan inkopplade. De har varit ute på arbetsplatsen. Haft enskilda samtal med byggnadsarbetarna. Skyddsombudet Anders Vahlberg skakar på huvudet.
– Jag tycker att det är helt sanslöst att det ska gå så långt att vi behöver hjälp av psykologer.
Men han är ändå glad över att de är på plats. Flera i bygglaget har gått tillbaka flera gånger.
En huvudorsak till att flera mår dåligt är att de grubblar. De blir pumpade med både fackets och NCC:s uppfattningar vilket hela tiden föder nya tankar.
En annan verklighet som oroar är det faktum att NCC betalar ut deras lön samtidigt som laget förväntas stå upp för fackets linje. En situation som inte är helt okomplicerad – ”det är väldigt svårt att hantera” och ”det snurrar i hela skallen”. Till slut verkar de inte veta vad som är rätt eller fel.
Konflikten tär även på kamratskapet. På själva arbetsplatsen i Solna har det börjat bli lite ”småtjafs”. Samtidigt finns det en större och växande osämja mellan ackordslagen på NCC. Huvudlinjen går mellan NCC Hus och NCC Bostad där vissa på bostadssidan menar att de på hussidan i princip får skylla sig själva när de jobbat på parametrar under lång tid.
– Vi har gått på parametrar länge och jag går åt det håll som gubbarna vill. Och de kan ju tänka sig månadslön, parametrar eller tidlön vid sådana här projekt, säger Ulf Sundman och fortsätter:
– Det är väldigt svårt att gå på vanligt ackord då förutsättningarna ändras hela tiden men där det passar kan vi vara intresserade av ett tidsunderlag.
Bygglagen på bostadssidan förespråkar däremot ackord som bygger på inarbetning. Den här skillnaden märks tydligt när de båda sidorna har gemensamma möten.
– Det blir i princip smutskastning mot varandra. Det är inte alls bra. Vi måste försöka bli enade. Den här saken gör ju att vi grubblar ännu mer, säger Anders Vahlberg.
Bygglaget i Solna vill nu att Byggnads och NCC försöker att lösa konflikten, men det har inga större förhoppningar.
– Vad vi förstår så pratar de inte ens med varandra längre, säger snickaren Ulf Sundman uppgivet.