Större och tyngre material sliter ut allt fler byggnadsarbetare

Större, tyngre. Glasteknikerna Johan Wiklund och kollegan Peter Hartin på Ryds Glas har fått vänja sig vid att hantera allt otympligare material. De jobbar med service och rycker ofta ut för att byta rutor efter skadegörelse.

– Ett sånt här glas vägde runt 30 kilo förut. I dag väger det 120 och skillnaden är att det är mer armering för brandskydd i rutan, säger Johan och pekar på glaset de just ska montera i dörren på en skola.

Sedan flera år ökar trenden med större glasrutor i fönster och fasader. Fler funktioner byggs in i glasen och ökar tyngden, som inbrottssäkra rutor och andra säkerhetsglas av olika slag, liksom glas som sparar energi. Det ökar belastningen på glasteknikerna.

Här, på en skola i Eskilstuna, kan de använda en vakuumlyft, men är det trängre måste de bära manuellt.

– Ett sådant här fönster behöver vi vara fyra för att bära och det kan dessutom vara trångt, trappor och svårt att lyfta, säger Johan.

Det värsta är när det är tungt och man gör en vridrörelse.

Både han och kollegorna i branschen är oroade över riskerna både på kort och lång sikt.

– Det värsta är när det är tungt och man gör en vridrörelse. När man inte kan använda ryggen på rätt sätt, säger Johan, som är skyddsombud och som sett hur äldre i branschen slitits.

– Det är jobbigt när det är mycket trappor och man ska bära en balkongdörr eller isolerruta. De kan väga runt 50 kilo, säger Peter, 62 år.

Han har jobbat 30 år i yrket och på senare år med just serviceglas. Han byter rutor som gått sönder i skolor, fixar glas i duschväggar, inglasningar och uterum. Men jobbet har satt sig i hans kropp. Han har ont i nacke, axlar och rygg.

Peter och Johan började dagen på en annan skola, med ett annat pangat fönster.

– Förr kunde ett sådant här fönster väga 20 kilo och vara tvåglas. Nu är det trippelglas, ger mindre splitter om man krossar det men det väger också runt 40 kilo, säger Johan.

Båda tycker det är viktigt att lyfta frågan om de allt större materialen.

– Jag vill väcka en medvetenhet om riskerna. Vi försöker använda hjälpmedel så mycket det går och det är viktigt att alla gör det. Vi vill få in det också bland de unga. Att skippa machoattityden, säger Johan.

Han har fått flera hjälpmedel, senaste nytillskottet på verkstaden är en manuell vakuumlyft. Ibland anlitar man en kranbil eller hyr in en glasrobot. Men det är inte bara de tyngsta lyften man behöver åtgärda.

I stället för att bära 40-kilosfönstret in på skolgården, lastar de det på en liten vagn och sparar sig själva.

– Och så försöker vi påminna varandra. Blir det tungt, lyft inte. Ring så hjälps vi åt, berättar Peter.

På Ryds Glas finns 330 glasmästare eller glastekniker. Tim Hansson är arbetsmiljöansvarig, (KMA). Han konstaterar att många glaspartier är så stora i dag att det ofta är omöjligt att hantera dem utan lyftredskap.

– Därför har vi köpt in fler hjälpmedel. Och det kan också få en positiv effekt. Tidigare lyfte man kanske mer manuellt om det var på gränsen, i dag när redskapen finns på plats använder man dem förhoppningsvis också vid enklare lyft. Utvecklingen har även gjort att det kommit bättre lyfthjälpmedel, säger han.

Glasbranschen är långtifrån den enda som ska tackla otympliga material. Andra exempel är större mattrullar, tegelbalkar och kakel.

Men vad ska du göra om du kommer till ett jobb där man riskerar skador?

– Du ska inte göra jobb som innebär en fara. Säg till din chef att du inte kan göra jobbet för du riskerar att skada dig. Sedan måste det lösas genom tekniska hjälpmedel eller att ni är fler som bär eller arbetar tillsammans, säger Byggnads arbetsmiljöombudsman Ulf Kvarnström.

Han har själv fått svåra belastningsskador av tunga lyft som ställningsbyggare och vet vilka konsekvenser det kan få.

Riskerna i branschen har fått Byggnads att ta upp ergonomi som huvudfråga under sin Arbetsmiljövecka i höst. Hundratals byggen ska granskas och en enkät inför detta visar på stora problem. Exempelvis svarade 72 procent av 4 000 tillfrågade byggnadsarbetare att de hade besvär i ryggen som de kopplade till jobbet. En majoritet hade inte fått information om riskerna och hur de ska akta sig.

Men vem är skyldig att se till att arbetsmiljön är säker?

– Det är alltid ytterst arbetsgivarens ansvar att byggnadsarbetarna inte skadas. Det spelar ingen roll vilka material man har att hantera. Jobbet ska alltid riskbedömas i förväg, säger Ulf Kvarnström.

Enligt arbetsmiljölagen ska en arbetstagare som ”finner att arbetet innebär omedelbar eller allvarlig fara för liv eller hälsa”, snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. I avvaktan på besked blir arbetstagaren inte ersättningsskyldig om det uppstår kostnader.

Men det viktiga är alltså att man säger till. Ett skyddsombud har också rätt att lägga stopp på farliga jobb i avvaktan på att allt blir löst.

Hur tungt får man egentligen bära, när är det för tungt?

– Generellt kan man säga att det är förbjudet att lyfta över 25 kilo. I övrigt är det mer en flytande skala där man gör bedömningar. Men ska arbetet utföras får det aldrig ske på bekostnad av den anställdas hälsa, säger Ulf Kvarnström.