Statsministern om arbetslivskriminaliteten: "Hotar vårt samhälle"
När Byggnads kongress får besök av Magdalena Andersson vill applåderna aldrig tystna. Hennes hittills korta tid som statsminister har varit historiskt utmanande. Nästa prövning är valet - och en av frågorna är kriminaliteten som hotar byggbranschen.
Statsministern kommer till kongressen direkt från Washington, där hon har suttit i samtal med Joe Biden. Stämningen i lobbyn är uppskruvat förväntansfull. Det är uppenbart att många i klungan vid ingången på Clarion gör sitt bästa för att inte visa hur starstruck de är när hon kliver in med lugna men bestämda steg genom glasdörrarna.
Med tanke på läget – NATO-ansökan, Ukrainakriget, inflationen, riksdagsval runt hörnet och en tolv timmars flygresa över tidszonerna – ser Magdalena Andersson närmast ut som efter en spaweekend. Då Johan Lindholm bjuder upp henne på scenen vill applåderna inte tystna. Speciellt de inte alltför många kvinnorna på plats tjoar och busvisslar. Hon ler men säger sedan: ”Jaa, jag hoppas ni applåderar efter valet också…”
Hon öppnar med att tala om hur högern sålt ut välfärden. ”Samhället har blivit för svagt”, konstaterar hon. Hon kommer förstås in på elefanten i rummet: Ukrainakriget och dess följder för Sverige. ”Det som är säkrast för landet är ett medlemskap i NATO”. Uttalandet möts av talets mest tvekande applåd.
Kanske är inte hon heller helt övertygad om beslutet. ”Ja, det var inte kärleken till NATO som gjorde att jag gick in i SSU. Eller tackade ja till att bli partiordförande i Socialdemokraterna. Men man får de uppgifter man får. Och då får man lösa dem.”
Magdalena Andersson fortsätter med att tala om arbetstillfällen, den ”gröna industriella revolutionen”, om att knäcka gängkriminaliteten och vända segregationen.
Men mest talar hon om arbetslivskriminaliteten – om exploateringen, om lönedumpningen och framför allt om den tilltagande organiserade brottsligheten inom byggsektorn. Det gäller att välja sina ord. Alla i rummet har någon slags förstahandserfarenhet av situationen.
”Det är skamligt för Sverige. Det hotar vårt samhälle. Det ska vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och mycket kännbart när man blir straffad. Vårt gröna folkhem ska inte vara något fuskbygge!”
Byggnadsarbetaren väntar utanför när statsministern kliver ut, iförd Byggnads t-shirt med texten ”stark, stolt, trygg”. Hon har bara några minuter att svara på frågor. Ämnet är, förstås, arbetslivskriminaliteten.
– Det är ett allvarligt problem med många aspekter. Det blir allt svårare för seriösa företag som inte fuskar och har kollektivavtal att konkurrera. Därutöver är det ju människor som utnyttjas. Och inte minst är det här något som göder den organiserade brottsligheten. Det är därför vi har genomfört många viktiga åtgärder under de senaste åren. Men det är uppenbart att mer behöver göras.
Är du förvånad över uppgifterna att det fanns exploaterade byggarbetare på riksdagshuset och Rosenbad?
– Till och med när man renoverade på Skatteverket stod de ju i gathörnet och delade ut kontanter… Så nej, tyvärr inte.
Det har ju också funnits svartarbetare hemma hos dig. Om inte ens makthavarna kan garantera schyssta villkor, hur tänker du då att privata beställare ska kunna ha koll?
– Det visar ju att även när man verkligen försöker göra rätt för sig så kan det bli fel. Nu står det fortfarande ord mot ord, ifall hon faktiskt städade hos mig. Jag frågade ju efter kollektivavtal men…
– Det visar också hur viktigt det är att kolla upp ifall det finns kollektivavtal. Självklart behöver arbetsgivarna göra mer. Seriösa entreprenörer måste ha bättre koll på vilka underentreprenörer man anlitar. Där har naturligtvis facket en viktig roll att spela som kontrollant. Men det är tydligt att politiken behöver göra mer.
– ID-kontroller är ett av instrumenten, att se att de som jobbar står på lönelistorna. Det som varit mest framgångsrikt är när myndigheterna kan arbeta tillsammans. Det är därför vi nu har skapat regionala center mot arbetslivskriminalitet där flera myndigheter kan vara involverade tillsammans.
Alla myndigheter vi talat med säger att det största hindret för deras arbete mot arbetslivskriminaliteten är att de inte får kommunicera med varandra under processen. Tänker regeringen avskaffa myndighetssekretessen?
– Det är alltid en balans mellan personlig integritet och brottsbekämpning. I takt med den ökande kriminalitet som vi ser nu måste vi lägga större fokus på brottsbekämpningen. Så det är rätt att ta fler steg för att bryta sekretessen mellan myndigheter och utöka deras möjlighet att utbyta information. Vi har tillsatt en utredning och redan gjort flera lagändringar.
När myndigheterna väl agerar är det de exploaterade arbetarna som åker fast. Arbetsgivare, huvudentreprenör och beställare straffas i praktiken knappt med några konsekvenser. Vad tänker du om det?
– Man ska förstås inte vara här på felaktiga grunder. Men de som tagit hit människor och inte betalar rätt löner behöver också åka dit på det. Det är helt uppenbart.