Spiken i kistan för Hallandsmodellen

Hallandsmodellen drog igång 1993. Till en början var syftet att vidareutbilda en del av den då stora mängden arbetslösa byggnadsarbetare i gammal byggteknik. Utbildningen var förlagd till olika äldre byggnader i länet som var i behov av restaurering.
– Sedan starten har vi omsatt 400 miljoner kronor tillsammans med fastighetsägarna i olika projekt, säger Roger Holm.
Med tiden förändrades modellen något. I stället för arbetslösa byggnadsarbetare började man plocka in lärlingar på utbildningen som hade svårt att få jobb efter byggprogrammet. Modellen har även gett möjlighet för personer utan erfarenhet av något byggyrke till en framtid i branschen.
– Vi har gett 230 personer utan byggerfarenhet – varav 51 invandrare – en utbildning till något yrke i branschen. Nu senast körde vi en kurs för 42 tjejer och totalt fick 190 byggelever stöd under de år det var svårt att komma ut på marknaden, säger Roger Holm.
Verksamheten har finansierats via bidrag från länsarbetsnämnden, men inför nästa år kommer pengapåsen att bli mindre.
– Vårt anslag sänks från 130 miljoner till 70 miljoner kronor. De här pengarna ska räcka till flera saker, bland annat plusjobben, och då blir det inga pengar över till Hallandsmodellen. Vi har två byggprojekt igång nu och de ska vi försöka avsluta. Sedan är det nog slut, säger Roger Holm.
Den senaste byggnaden som restaurerades var Teckningsmuseet i Laholm som renoverades av de 42 nya byggtjejerna. Två projekt som var på gång – Maredsgården i Oskarström och Folkets hus i Söndrum – kommer nu inte att bli renoverade.
– Det är väldigt tråkigt om utbildningen läggs ner. Det har tagit lång tid att bygga upp organisationen och den behövs den dagen då konjunkturen blir sämre, säger Roger Holm.