Trenden som ger bygg arbete – men vilken yrkesgrupp tar jobben?

Solguden Ra i Egypten, Helios i Grekland och här i Sverige, den samiska solguden Beivve. I många kulturer och religioner har solen varit en symbol för framtidstro och hopp. Solen har funnits där varje dag och segrat över mörkret. Och dyrkan av solen lär inte minska. Mycket tack vare en uppfinning i mitten av förra seklet. Förutom elektricitet ger den även en hel del jobb.

– Jag är inne på tredje säsongen. Och det blir mer och mer att göra för varje år. Speciellt mellan det första och andra året var ökningen tydlig, säger Samuel Beijer, elektriker på Caverion på Gotland.

Den här dagen fixar han en elinstallation en bit utanför ringmuren i Visby. På orderlappen för Samuel och de två rörmokarna som ska lägga solpanelerna på plats: ”Dubbelgarage, 12 paneler, Stenkumlaväg”. Det är en förhållandevis liten anläggning, så jobbet går snabbt. Dessutom skyndas det på rejält då det väntas kraftiga åskskurar.

När tidningen kommer efter frukost hällregnar det. Modulerna är redan uppsatta och rörmokarna har dragit iväg på ett nytt uppdrag. Men Samuel, elektrikern, är kvar. Han jobbar inne i garaget med att dra kablar.

– Första året arbetade jag även med att sätta fast skenor och montera paneler men nu är det så pass många som vill ha solceller så jag fixar bara själva inkopplingen av kablarna som kommer ner från taket.

Statistik från Energimyndigheten visar att solcellsmarknaden växer kraftigt i landet. 2017 fanns det 10  200 solcellsanläggningar. Två år senare var siffran 43 944.

– I dag arbetar runt 5 000 personer med installationer och vi räknar med att marknaden kommer att växa årligen med mellan 50 och 70 procent de kommande åren, säger Anna Werner, vd på intresseorganisationen Svensk Solenergi.

Grovt kan man dela upp solcellsanläggningar i tre olika storleksklasser. En är mikroanläggningar på mindre än 20 kW vilket storleksmässigt motsvarar dem som finns på en vanlig villa. Sedan finns det mellanstora anläggningar där fler solpaneler på en större yta är sammankopplade. Där handlar det om en effekt på mellan 20 och 1 000 kW. Exempel här är taket på en industribyggnad eller ladugård. Den tredje typen, på mer än 1 000 kW, är solcellsparker som monteras på marken över ett större område.

De minsta och mellanstora anläggningarna står tillsammans för en majoritet av den installerade effekten. Men när det gäller antalet anläggningar dominerar de allra minsta. Cirka 80 procent av alla installationer har en effekt på under 20 kW.

Solcellsbygget i Visby ligger på 7 kW och är ett av de mindre projekten för Caverion den här säsongen.
Gunnar Nilsson, som är servicechef på Caverion i Visby och ansvarig för flera av solpanelsjobben, pratar om att installera solpaneler är ett ”säsongsjobb”. Ungefär som det traditionellt brukar se ut för en del sysslor i branschen. Ett kort standby när snön yr som värst.

– Det handlar om vädret och säkerhet. Det går inte att gå på taken om det blir för halt. Det händer att vi gör någon enstaka installation även under vintern men det går mycket lättare på sommarhalvåret. Fast även då händer det att vi avbryter om det regnar för mycket.

Caverion är hyfsat stora när det gäller solcellsinstallationer på ön. Vanligast är villainstallationer men de har även ett tiotal projekt varje år som är lite större. Kronan på verket den här sommaren är ett projekt åt Försvaret, en anläggning på Tofta skjutfält med 1 600 paneler.

Att montera och koppla in solcellsanläggningar är en typ av jobb som passar installationsföretagen bra. All kompetens finns ofta inom företaget. Bland annat flera olika yrkesgrupper. Caverion på Gotland sysselsätter tre man under säsongen på heltid. Elektrikern Samuel Beijer och de två rörmokarna. Men det händer att de även plockar in andra.

– Om vi har lite mindre jobb för någon yrkesgrupp kan de hjälpa till att sätta fast skenorna på taket och utföra andra moment där det inte behövs någon elutbildning. Vi har haft plåtslagare som gjort en del, säger Gunnar Nilsson.

Sedan den första solcellen konstruerades för snart 70 år sedan har tekniken utvecklats stadigt. Men det var först när ord som ”växthuseffekt”, ”klimatrapport” och ”1,5-gradersmålet” dök upp i världspolitiken som teknologin riktigt tog fart. I dag finns det förutom de klassiska takkassetterna även byggmaterial som takpannor och fasadskivor som, förutom att de är en del av själva byggnaden, även innehåller solceller. Dessutom har priset pressats på solceller för varje år som går.

I Sverige utgör solenergin i dag under 1 procent av den totala elproduktionen. Det finns ett par förklaringar till den låga andelen. Dels har Sverige under lång tid redan haft en stor del klimatsmart produktion via vattenkraft, dels badar inte landet i sol året om. Två saker som historiskt bromsat utvecklingen. Men marknaden har växt i takt med att solcellernas förmåga att fånga in solljus förbättrats och att kraven på mer förnybar elproduktion har ökat. Energimyndigheten har i ett tänkt scenario som de tagit fram på uppdrag av regeringen kommit fram till att mellan 5 och 10 procent av Sveriges totala elanvändning skulle kunna komma från solenergi år 2040.

Därför växer alla typer av anläggningar, men just nu är det mest fokus på att privatkunder installerar solceller på sina hem. Något som märks inte minst på solrika Gotland. Många av kunderna är vanliga hushåll som slänger upp paneler på bostaden. Det gäller såväl fast boende som dem som har sommarhus. Att det är många privatpersoner som satsar på solceller hemmavid förvånar inte Gustav Ebenå, analyschef på Energimyndigheten.

– Det handlar naturligtvis om att förbättra ekonomin, men det finns även en drivkraft att skaffa egen el för att delvis frigöra sig från systemet och bli mindre beroende av energibolagen, åtminstone känslomässigt.

Det går lite trögare för de större anläggningarna. Speciellt när det gäller installationer på flerbostadshus.

– På de här mellanstora anläggningarna blir det lite knepigare när det är många som ska komma överens. Till exempel i en bostadsrättsförening. Dessutom blir den ekonomiska kalkylen viktigare ju större anläggningen är, säger Gustav Ebenå.

I garaget fortsätter elektrikern Samuel Beijer att dra kablar. Ibland kan det vara svårt med utrymmet och hitta en vägg där allt går att skruva upp. På det här jobbet blev det även mer elektrikergöra än vanligt uppe på taket, då det var en ny variant av paneler.

– Det går ändå smidigt och jag tror att branschen kommer fortsätta att växa. Det finns ännu otroligt mycket tak kvar där det passar väldigt bra med paneler, säger Samuel Beijer.