Slottet slukades av elden – byggs upp med gamla tekniker

Trettio brandmän från åtta distrikt kunde inte rädda det gamla jaktslottet utanför Höganäs i Skåne. Branden startade på tredje våningen och orsaken är inte fastställd, men tros bero på en mobil- eller datorladdare som började brinna. Det blåste hårt den kvällen och en räddningsinsats som försenades bidrog till det dramatiska förloppet.

Efter flera dagar slocknade den sista glöden och det enda som då fanns kvar var ytterväggarna. Koppartaket hade rasat in och samtliga våningsplan var borta.

– Hela ytterfasaden är intakt, men det var inte något invändigt att spara. Allt var här nere, säger platschef Anders Rundström och pekar ner mot källaren. Fortfarande gapar det stora hål upp genom våningarna.

Här ligger slotten tätt, Kockenhus är med sina cirka 600 kvadratmeter ett av de mindre, men med sitt läge längst ned på en sluttning har det blivit ett landmärke på Skånes nordvästra kust. Nu syns i stället det vita tältet som omger byggnadsställningarna.

Fastigheten ägs av Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen och hyrdes vid branden ut som privatbostad. Ett år har gått sedan dess och byggbolaget MVB fick strax efter branden i uppdrag att föra upp allt igen, och mer därtill. Stiftelsen räknar med en kostnad på runt 25 miljoner kronor.

– Det första direktivet var att återställa fastigheten som det var när det brann, men sedan har stiftelsen velat lägga till lite och göra som det såg ut förr. För man har byggt om det en gång på 50-talet, jag tror till och med att det har varit skiffertak från allra första början. Det kan man se på gamla bilder, säger Anders Rundström.

Slottet ska återfå sitt utseende från när det byggdes i slutet av 1800-talet. En flera meter lång spira tillkommer, fasaden får utsmyckningar och kupor läggs till.

I arbetet har de fått utgå från bilder, vissa saker har kunnat sparas och mallats av. Men på frågan om vad som har varit svårast är det inte något av det hantverksmässiga.

– Det svåraste är att få till alla handlingarna. Det praktiska är vi så pass duktiga på så det är inga konstigheter, så länge vi vet hur vi vill ha det, säger han.

Inne på första våningen syns rester av en eldstad, inte så mycket mer avslöjar vad som funnits här. I taket finns några av bjälkarna kvar.

– Metallen lämnades iväg till Lund för dragtest så man vet att den har hållfasthet. Även teglet gjordes det tester på, säger han.

Här jobbar murarna Markus Sebelius och Roger Tiittainen. De är ensamma på plats i dag då snickarna är ute på annat uppdrag.

Allt som kan ska återanvändas, så även teglet. Det har plockats ner och putsats. Vissa tekniker och val av bruk är annorlunda. Pärlspont används och en annan slev än vad de är vana vid att arbeta med. Det är ett ganska pilligt jobb.

Kalkbruket är också känsligare än det modernare. Båda har över 20 års erfarenhet som murare och lite erfarenhet är bra att ha, konstaterar de.

– Vi murar med vanligt kalkbruk, kratsar fog och sen fogar vi med pigmenterad kalkfog. Så det blir dubbelt arbete, säger Roger Tiittainen.

Arbetet är omständligt och tar tid men det är inget som murarna har problem med, tvärtom.

– Det är rätt så roligt att det finns tid till det. I ett nytt projekt ska det gå som satan och där är det bara upp med skiten. Riktigt så är det inte här, säger Markus Sebelius.

– Här får man göra som man ska, och inte ta några genvägar heller som man gör på moderna byggen, säger Roger Tiittainen.

Även om de ska mura upp det mesta så som det har varit innan, har det krävts speciallösningar för att anpassa konstruktionen efter dagens standard och regler.

– Gesimsen fick vi plocka ner för det stämde inte överens med de nya takstolarna och taktassarna, säger Roger Tiittainen.

För snickarna har det varit svårare då huset byggnadstekniskt är fyllt av nya speciallösningar.

– Så de har inte velat sätta någon lärling på det, säger Roger Tiittainen.

Vi murar med vanligt kalkbruk, kratsar fog och sen fogar vi med pigmenterad kalkfog.

När vi träffar murarna har delar av taket kommit på plats, våningsplanen görs samtidigt och så snart koppartaket är klart ska det mesta av byggnadsställningarna plockas ned. På grund av husets storlek kostar bara den 200 000 kronor i månaden.

Utöver att det gamla ska bevaras så passar man på att energieffektivisera huset mer, i alla fall när det kommer till fönster och tak.

– Men gamla stenväggar är ju som de är, säger Anders Rundström.

Även om de rejäla väggarna är svåra att göra energieffektiva, så stod de åtminstone mot branden och tyngden av koppartaket som raserade resten av byggnaden.

Återuppbyggnaden beräknas ta minst ett år till. För när det kommer till materialval och rumsbeskrivning är inte alla handlingar klara än.

I år fyller slottet 140 år och, när allt är klart, kommer det återigen se ut som i sin ungdom.