Slarv vid asbesthantering

Det är inte bara på universitetssjukhuset i Umeå som det slarvas vid asbestsaneringen. Arbetsmiljöverket har hittills i år inspekterat 117 företag som sanerar asbest, bland dem fanns det säkerhetsbrister vid 60 procent av arbetsplatserna. Dessutom fick vart femte företag en sanktionsavgift på 50 000 kronor var för att de saknade tillstånd för saneringen.
– När vi är ute och gör inspektioner ser vi ofta att det förekommer stora brister, säger Anders Foss, arbetsmiljöinspektör.

Får flera tips om dagen

Han berättar att Arbetsmiljöverket får flera tips varje dag om osäker asbestsanering, både från oroliga byggnadsarbetare och från privatpersoner som tycker att säkerheten brister. Ofta stämmer farhågorna när myndighetens inspektörer väl åker ut.
– Det finns problem på båda fronter, både hos de som svartriver och hos de företag som har tillstånd från oss att sanera asbest, säger han.
Asbest är såpass fintrådigt att till och med små missar kan leda till att hanteringen blir hälsovådlig.
– Det kan räcka med att man är skäggig så att andningsskyddet inte sitter rätt eller att man har fel filter. Ofta har man också bristande avskärmningar så att man riskerar att exponera andra, säger Anders Foss.

Kunskapen försvinner

Huvudansvaret för att asbestsaneringen går till på rätt sätt ligger hos arbetsgivaren. Men beställaren av en rivning eller ombyggnad ska också ha inventerat byggnaden innan arbetet påbörjas. Alla hälsofarliga material ska vara kända för de som utför jobbet. Problemet är att många av de som var med när asbestlarmet gick på 1970-talet har börjat försvinna från arbetsplatserna i dag. Samtidigt beräknas ungefär 400 000 ton asbest finnas kvar i gamla byggnader.
– De lite äldre gubbarna som var med på 60- och 70-talen går i pension nu. Då försvinner också en hel generation med kunskap om asbest, säger Anders Foss.
För att komma till rätta med problemet ska Arbetsmiljöverket nu skärpa kontrollen av de drygt 400 företag som har tillstånd att sanera asbest.