Slarv med plåtjobbet kan sänka lönen: "Tillbaks till början av 1900-talet"

I början av december fick 8500 plåtslagare ett nytt plåt- och ventilationsavtal, där löneökningarna följer industrins märke på 5,4 procent och är uppdelad i två revisionsperioder.

Parterna har bland annat kommit överens om ett nytt utbildningsavtal och flera överenskommelser som gäller byggavtalet är nu också inskrivna i plåt- och ventavtalet, exempelvis ökade befogenheter för Byggnads regionala skyddsombud.

Läs också Plåt- och ventavtalet är klart – så blir lönen

Ett av arbetsgivarnas krav har varit en omdiskuterad fråga under avtalsrörelsen. Det handlar om att plåtslagare ska kunna få avtalets lägsta lön om arbetet inte har utförts fackmannamässigt. Detta har Byggnadsarbetaren skrivit om tidigare här

Byggnads motsatte sig förslaget under avtalsrörelsen och kallade det en ”icke-fråga”. Men senare kom parterna överens om rättelse för arbeten som inte utförs fackmässigt, för både ackord och tidlön.

Det är inte ovanligt att det finns brister på grund av slarv och nonchalans i branschen.

Varför var det viktigt att få igenom det här kravet?
– Det är inte ovanligt att det finns brister på grund av slarv och nonchalans i branschen. En arbetstagare är företagets varumärke. Om det slarvas på jobbet så riskeras ytterst företages framtid, om man inte levererar ett bra arbete. Det är så hård konkurrens idag och blir en frustration bland företagen, säger Anita Hagelin, förhandlingschef på Plåt & Ventföretagen.

Den nya skrivningen är mest tydlig och kännbar för plåtslagare som går på tidlön. Om en besiktningsman bedömt att arbetet på tidlön inte utförts fackmässigt så får en plåtslagare ”nedsättning av lön för rättelse av eget arbete” under högst 20 timmar per objekt.

– Det kan ju gå åt mycket mer än 20 timmar att fixa jobbet, men det är bara 20 timmar som arbetsgivaren har rätt att sänka lönen, säger John Aspendal, förhandlare för plåt- och ventilatonsavtalet på Byggnads.

Om plåtslagaren måste göra om jobbet går hen ner till avtalets lägsta lön på 168,40 kronor per timme. Under ett år får en plåtslagare lägga ner max 40 timmar på sådana här backjobb. Sänkt lön gäller inte för lärlingar eller anställda som redan går på avtalets lägsta lön.

Parterna har också kommit överens om att det ska vara en förhandling mellan arbetsgivaren och facket innan det fattas beslut om att göra om jobbet och sänka lönen.

– Under förhandlingen går man igenom arbetet. Vad beror det på? Har plåtslagaren fått för kunskap och tydliga instruktioner? Har plåtslagaren fått allt det där, men ändå struntar i att göra ett bra jobb. Ja, då får plåtslagaren göra om det, säger John Aspendal, förhandlare på Byggnads.

Hur tycker ni om den nya skrivningen i avtalet?
– Jag har inga problem med den, då hade vi inte skrivit under avtalet. VI har fått bort godtycket från frågan genom begränsningar som  förhandlingsskyldigheten, besiktning och maxtaket. Arbetsgivaren ska inte ensidigt kunna sänka lönen. Det ska inte vara en bestraffningsregel utan en ordningsfråga, säger John Aspendal.

Conny Konz är plåtslagare och arbetar på Wermlands Byggplåt. Under ett år går han ungefär 40 procent på tidlön, och 60 procent på ackord. Han tycker att de nya reglerna i avtalet är ett steg tillbaks.

Det känns som det går tillbaks till början av 1900-talet.

– Det känns som det går tillbaks till början av 1900-talet. Att du ska stå med mössan i näven och tacka för att du har ett jobb. Arbetsgivaren kan styra och ställa över arbetstagaren som han vill. Sedan beror det vad det är för besiktningsman som ska utföra besiktningen. Är det någon som är bra eller bara går på arbetsgivarens linje?

Är det ett problem i branschen att jobben inte utförs yrkesmässigt?
– Nej, jag tycker inte det. För mig är det självklart att jobbet ska vara yrkesmässigt utfört. Men det är klart att det finns klåpare och det kan bli fel utfört. Och då kan det här vara ett skydd för kunden. Sedan kan jag tycka att det är arbetsgivarens sak att skicka rätt typ av folk till rätt projekt, säger Conny Konz.