Skriker efter nytt folk – så jobbas det för fler ventilationsmontörer

Pontus drev bowlinghall, Linus var fönstertillverkare och deltidsbrandman, Fredrik fick erbjudande om jobb när han målade om svärföräldrarnas hus. I dag är de alla ventilationsmontörer, upplärda på olika företag. Och de är typiska för sin yrkeskår. Vägarna till att bli ventilationsmontör är många men har sällan gått genom gymnasiet.

Pontus och hans fyra kollegor sammanstrålar nu på ett prestigebygge i Växjö, det nya kommun- och stationshuset. Den sju våningar höga byggnaden, tar form under ett jättelikt tält som dominerar stadsbilden.

Läs också Därför vallfärdar folk till jättebygget: "Roligt jobbet uppmärksammas"

På plats under tältduken med sin kollega Jörgen Johansson, ventilationsmontör sedan 20 år, är Pontus nöjd med sitt yrkesval:

– Ja, verkligen. Det är roligt att montera efter ritning. Det är jävligt kul när det stämmer, som att göra lego för vuxna.

Och både Pontus och hans nuvarande arbetsgivare, Bravida, vill ha fler ventilationsmontörer. Branschen söker med ljus och lykta efter dem som ska göra jobbet. Dagens cirka 10 000 i branschen är långtifrån tillräckligt. 1 500 behövs inom tre år, 500 bara i år. Det berättar Annika Brännmark, branschchef på Plåt & Ventföretagen, en bransch- och arbetsgivarorganisation.

– De flesta som kommer in i yrket tas in direkt av företagen och utbildas där. Det fungerar bra i vissa fall, men många saknar en helhet. Det leder till en utarmning i branschen kompetensmässigt, säger hon.

Det är jävligt kul när det stämmer, som att göra lego för vuxna.

Men nu ska det bli ändring på det. Från i höst flyttas utbildningen för ventilationsmontörer från bygg- och anläggning, inriktning plåtslageri och blir en egen inriktning under vvs- och fastighetsprogrammet. Det blir fokus på just ventilation och mer montage än tidigare.

En kilometer från det jättelika väderskyddet i Växjö ligger gymnasiet Teknikum. Där är planeringen i full gång inför hösten, då starten sker av den nya lärlingsförlagda gymnasieutbildningen. Målet: att få fram fler ventilationsmontörer. I tvåan och trean är eleverna ute på praktik under tre dagar varje vecka. Resten av tiden pluggar de obligatoriska ämnen som svenska och matte samt specialkurser inom ventilation. Ansvaret för utbildningen har skolan. I slutet av studietiden finputsar de även kunskaperna på branschskolan PVF Teknikcentrum i Katrineholm.

Tomas Wijk är verksamhetsutvecklare vid utbildningsförvaltningen. Han har jobbat fram den nya inriktningen i Växjö tillsammans med branschen.

– Vi har tidigare tagit fram samma utbildning för plåtslagare och vet att det fungerar, säger han och är glatt förvånad över intresset.

Fem elever har nämligen bestämt sig för att söka till ventilation. De är kompisar och en extra inspiration blev besöket där branschföreträdare berättade om yrket. Preliminärt finns tre platser i höst.

– Jag gillar att praktisera och jobba med händerna. Jag hoppas få jobb och att utveckla mig, säger eleven Abdifatah Mohamed Mahdi.

Vi är tillbaka i tältet vid stationshuset, där Skanska är huvudentreprenör. Linus Wiberg är i full färd med att montera en kylbaffel, en del i klimatanläggningen. Här handlar allt om att förse lokalen med frisk luft, om värme och kyla. I takt med ökade klimatmål blir hans jobb allt viktigare, eftersom han jobbar med installationer som påverkar energianvändning.

Linus hade själv gärna gått en gymnasieutbildning för sitt yrke.

– Det hade varit bra att också få den teoretiska biten, att få veta mer om helheten i jobbet, säger han.

Bredvid står Daniel Roos, ventilationsmontör och enligt egen utsago ”född i en ventilationskanal”. Både mamma och pappa var engagerade i familjeföretaget som nu är uppköpt av Bravida. Daniel lärdes upp av en kollega.

På de flesta byggen är han vanlig ventilationsmontör men här är han ledande montör. Det betyder att han förutom monteringen ansvarar för att jobbet flyter, beställer rören och ser till att all ny info om bygget direkt kommer ut i paddorna, där montörerna läser alla ritningar.

Han trivs här, talar om bra planering av bygget och att det är roligt att jobba med trä. Hela huset är byggt av en trästomme.

– Det är en fördel att göra alla infästningar i trä, det sparar tid. Det blir också mindre bullrigt eftersom man inte behöver borra i betong och du slipper kvartsdammet, säger Daniel.

Han uppskattar att jobba under tak och att de är många på samma arbetsplats. Betydligt vanligare är att de bara är ett par stycken, eller att man kör ensam vid servicejobb. Då kan det också bli tyngre. Äldre kollegor talar om tunga lyft som satt sig i axlarna, men att det generellt blivit bättre med åren. Yrket kan ha flera ansikten. Att sätta huvar på tak i slaskregn är den jobbigare delen, liksom att installatörer kan hamna i kläm när andra är försenade.

– Men en fördel är att materialet som vi använder gått framåt. En skruv som den här till exempel, ersätter i de flesta fall popniten. Den tar en halv sekund att få i vid montering medan popniten kan ta 20 sekunder, berättar Daniel.

Och medan ventilationsmontörerna fortsätter jobba i tältet väntar ventilationsföretagen i regionen på att ta emot framtidens anställda. De har varit med i en referensgrupp inför den nya inriktningen i skolan.

Patrik Lyckman, filialchef Ömangruppen, tycker det är bra att detta sker i samverkan mellan företag och skola och att eleverna får en kunskap som gör att de kan jobba med fler arbetsuppgifter.

Johannes Johansson, avdelningschef på Bravida, är inne på samma linje.

– Det är ett väldigt stort behov av att få till den här utbildningen. Man höjer statusen på yrket ventilationsmontör och det är viktigt att de som kommer ut är mer färdigutbildade, att de har en grund att stå på från början, en förståelse för hela ventilationssystemet. Idag är det mesta montage, då är det bra att utbildningen är anpassad efter det, säger han.