Skadestånd för avtalsbrott
Tvisten mellanByggnads och det litauiska byggföretaget Viremidos har gällt bland annat kollektivavtalsbrott och pågått sedan början av året.Under ett arbetsplatsbesök i oktober 2015 kom Johan Dahlberg, ombudsman på Byggnads Skåne, i kontakt med Viremidos litauiska anställda. Företaget utförde då murningsarbete åt huvudentreprenören Byggmästar’n i Skåne, som på uppdrag av Malmö kommun byggde en skola i Limhamn. Men lönerna visade sig ligga långt under kollektivavtalsenlig nivå.
– Jag kallade företaget till förhandling och begärde att få se lönespecifikationerna, vilket jag också fick. Då låg de mellan 35-50 kronor i timmen, säger Johan Dahlberg.
Hade hängavtal
Ärendet gick till central förhandling. Viremidos hade ett hängavtal med Byggnads, och skulle enligt avtalets löneöverenskommelse betala de anställda 145 kronor i timmen. Men i förhandlingarna visade det sig att företaget istället betalat sina anställda en grundlön på 2,6 euro i timmen plus litauiskt traktamente. Viremidos hade sedan räknat ihop dessa summor och därefter lagt till det som saknats för att komma upp i den nivå som avtalats med Byggnads.
– Det visade sig att man hade redovisat traktamentet som lön, så lönen var väldigt låg. Det handlade om ganska mycket pengar som saknades, säger Dennis Henningsson, ombudsman med ansvar för utländsk arbetskraft.
Det skattefria traktamentet utgjorde den absolut största delen av de anställdas ersättning. Men Byggnads hävdade, med stöd av det avtal Viremidos undertecknat, att lön och traktamente är två helt olika typer av ersättning och krävde företaget på skadestånd för kollektivavtalsbrott.
LÄS MER
”De har fått 35-50 kronor i lön”
”Viktigt gå till grunden”
Lönetvisten i Skåne olöst
Nu har parterna träffat en uppgörelse och Viremidos har betalat in skadeståndet.
– Jag är nöjd utifrån de förutsättningar som fanns, säger Dennis Henningsson, som inte vill kommentera skadeståndets storlek.
Under tvisten drev Viremidos linjen att EU:s utstationeringsdirektiv ger rätt att räkna in traktamente i minimilönen. Till Byggnadsarbetaren säger företagets direktör Sarunas Butkus att han fortfarande inte ändrat uppfattning på den punkten.
– Våra advokater sade att jag hade rätt, men kostnaden för att driva en rättsprocess i Sverige är så höga att det var bättre för oss att betala skadeståndet.
Men oavsett hur man tolkar utstationeringsdirektivet så var ni ju fortfarande bundna av avtalet med Byggnads?
– Det är sant att vi har begått misstag. Nu har vi lärt oss en väldigt dyr läxa och kommer att undvika sådana situationer i framtiden. Vi har registrerat företag i Sverige nu och kommer i fortsättningen att anställa direkt i det företaget, det kommer att bli billigare för oss.
Ingen kompensation
Någon kompensation till de litauiska arbetarna ingår inte i överenskommelsen. När de anställda inte är medlemmar begär Byggnads vanligtvis ingen ersättning till individerna, utan kräver istället företagen på skadestånd för att avskräcka från framtida avtalsbrott.
Byggmästar’n i Skåne sade dessutom upp kontraktet med Viremidos och de anställda lämnade bygget innan konflikten var löst.
Alla Byggnadsarbetarens artiklar om konflikten hittar du här.