Skadade armen med tigersåg
Arbetsplatsen är ett stort rivningsobjekt på Skönviks sjukhus i Säter, Dalarna. Inför jobbet köptes åtta nya Milwaukee SSPE 1 000 QX in i april. Det handlar om tusentals kvadratmeter som skulle rivas och därför köpte entreprenören den maskin som han fått rekommenderad av en stor återförsäljare, som den bästa. Maskinen är avvibrerad, man har minskat vibrationerna, vilket var viktigt när rivningsarbetet är så stort.
Men efter ett par veckor började byggnadsarbetarna att få besvär i fingrar och underarm.
– Alla vi åtta som har använt sågarna har fått problem. De flesta i form av träningsvärk. Jag själv har drabbats värst och fått ihållande värk. Men jag är också den som rivit mest från början, säger Mats-Inge Varg.
– Nu vill jag varna andra så att de inte råkar lika illa ut. Sedan vill jag få tillverkaren att konstruera om maskinen.
Han berättar att många arbetsdagar har han har rivit med sågen från sju till fyra, med undantag för raster. Hur mycket som är en effektiv arbetstid, alltså själva sågandet med maskinen, är svårt att bedöma, men det rör sig om flera timmar. När Byggnadsarbetaren besöker Säter jobbar han inte längre med sågen. Det gör för ont, han är rädd att få mer besvär och han äter inflammationshämmande tabletter.
– Jag har fått städa i två veckor istället för att riva och det var ju inte meningen.
Problemet med tigersågen är en knapp som man måste hålla in hela tiden medan man kör. Knappen är en viktig säkerhetsfunktion, men Mats-Inge reagerar mot konstruktionen. Det går bara att hålla in knappen med ett finger i taget och att trycka in går relativt trögt.
– Det gör att man blir trött i det finger som håller in knappen och man måste byta. Man blir utmattad i fingrarna och underarmen, säger Mats-Inge Varg.
Nu är det inte så lång tid kvar på rivningen. De inköpta maskinerna får gå i de sista utrymmena med de byggnadsarbetare som haft minst besvär.
Mats-Inge Varg, som är skyddsombud, har jobbat med flera olika tigersågar förut men aldrig fått liknande problem. Här är det ovanligt mycket rivning, så det är väl också därför problemen blir extra tydliga, tror han.
–Det är dåligt om man ska ta skada. Jag hoppas att de konstruerar om maskinen. Jag vet att man kan göra på ett annat sätt, säger han.
Det finns exempel på tigersågar, där man håller dödmansgreppet, med flera fingrar samtidigt.
Mats-Inge Varg vill också att handtaget till sågen blir mer ergonomiskt och att man kan variera greppet om handtaget.
Denna tigersåg är en storsäljare. Milwaukee är ledande leverantörer på området i Sverige och världen. Den är en av de vanligaste produkterna för den här typen av jobb.
Magnus Karlsson, nordisk produktchef för Milwaukee, blir förvånad när han hör talas om klagomålen.
– Dessa synpunkter är helt nya för oss och vi ser allvarligt på dem. Men jag vill betona att det inte är några fel på maskinerna.
Denna modell av tigersågen har funnits i tre till fyra år. Magnus Karlsson kommer nu att föra frågan vidare till Milwaukees fabrik i USA. Han vill veta om klagomål kommit in från andra håll i världen. Magnus Karlsson vet idag inte om konstruktionen kommer att ändras.
– Det verkar som att byggnadsarbetarna drabbats av en överbelastning när de arbetat med maskinen och hållit avtryckaren inne. Jag kan också konstatera att man jobbat väldigt länge i sträck med sågen, säger han.
Milwaukee anger att vibrationsvärdet på den aktuella maskinen är 9,5 meter per sekundkvadrat. Den första juli 2005, skärps de svenska reglerna för att arbeta med vibrerande verktyg. En sådan här maskin får då uppskattningsvis inte användas längre än en effektiv arbetstid på en kvart. Längre användning innebär att man riskerar att överskrida insatsvärdet i föreskriften och då måste man vidta åtgärder för att sänka exponeringen, berättar arbetsmiljöverkets Pär Friberg. De anställda har inte fått någon information om hur länge det är lämpligt att använda maskinen. Att informera om det är ett ansvar som vilar på arbetsgivaren. Tillverkarens ansvar är att redovisa maskinens vibrationsvärde och varna för eventuella risker.