Skada inte längre arbetsskada
I förorten Sköndal utanför Stockholm arbetade Johnny Blomqvist en torsdag för nio år sedan med att gjuta ett filigranbjälklag. Han stod och balanserade på den glesa, ojämna armeringen, lutade sig framåt och arbetade med vibrostaven när det plötsligt hände något i ländryggen. Det kändes obehagligt, men han arbetade vidare. På kvällen sade kroppen ifrån med kraft. Han låg på soffan, vilade ryggen och skulle resa sig. Det gick inte, musklerna lydde inte. Det blev till att rulla över på sidan, och krypa fram på golvet. ”Nu har jag fått mitt första ryggskott, det som äldre byggjobbare snackar om. Det brukar gå över”, lugnade han sig. Johnny var 35 år då.
Smärtan gick inte över
Men det gick inte över.
Efter fyra månaders kamp mot värken, som bara blev värre och värre, var han tvungen att sjukskriva sig helt. Då haltade han fram och den muskelstarka rygg han var så van vid att använda, hade tappat all kraft. Magnetröntgen visade att en av hans diskar i ryggen buktade ut, han hade fått diskbråck.
Johnny ansökte om att få skadan klassad som arbetsskada. En vårdag 2006 fick Johnny det glädjande beskedet: Socialförsäkringsnämnd nummer 6 hade efter en utredning slagit fast att han skulle kompenseras ekonomiskt för att han, på grund av arbetsskadan, inte kunde arbeta som förut och därför fått lägre lön.
Skadad på jobbet – rätt till ersättning
Tanken med arbetsskadeförsäkringen när den infördes en gång i tiden var just detta, att samhället skulle ta ansvar för de skador som människor drabbas av på jobbet, eftersom anställda inte kan styra över sin egen arbetsmiljö, mer än till en viss gräns.
– Det kändes bra att få arbetsskadan godkänd. Det är inga astronomiska summor livräntan ger, 4 000 per månad, men det var ett viktigt tillskott när man fick sämre ekonomi, säger Johnny.
Omprövning
Men tre år senare, våren 2009, kom ett nytt besked från Försäkringskassan. Arbetsskadan måste omprövas. ”Då är det väl bara att ansöka om ersättning igen då”, tänkte Johnny, som tog för givet att han skulle få arbetsskadan godkänd igen, eftersom skadan i ryggen fanns kvar, på precis samma ställe.
Men där tog han fel.
Försäkringskassan sade nej, och menade nu att Johnny hade degenerativa förändringar i sin ryggrad, som skulle ha kommit i alla fall, i hans ålder.
– Hur kan de veta det? undrar Johnny.
Kritik
Professor Bengt Järvholm är en av Sveriges mest ansedda forskare inom yrkesmedicin. Han anser, liksom Johnny, att Försäkringskassan inte kan veta om besvären skulle ha uppstått några år senare oavsett arbetsmiljö. Bengt Järvholm är överhuvudtaget mycket kritisk till systemet som gör att en arbetsskada ska omprövas gång på gång och att den skadade har bevisbördan.
– Det är ett bisarrt system. Motparten har inte alls samma beviskrav på sig. Ofta säger Försäkringskassan att personen skulle ha fått skadan på grund av degenerativa förändringar senare i livet. Men hur kan de veta det?
Rättsosäkert system
Johnny Blomqvist håller med:
– Om jag hade jobbat som badvakt och glidit runt i badbrallor hela dagen i 15 år hade jag fått diskbråck då också? Är det särskilt sannolikt? Nej, det är det inte.
Även Arbetsskadekommisionen, som blev klar med sin utredning förra året, ansåg att systemet med omprövningar av arbetsskador skapade ”rättsosäkerhet och visst godtycke”. Kommissionens förslag till regeringen är nu att bevisbördan i stället ska flyttas över på Försäkringskassan, vilket skulle innebära att Försäkringskassan inte får avslå en ny ansökan om livränta, utan att man kunnat bevisa att det finns ”icke arbetsrelaterade orsaker” till besvären.
Läs mer: Försäkringskassan svarar på kritiken
Läs mer: Johnnys öde blir riksdagsfråga
På ett blött och nylagt betonggolv går Johnny med rak rygg, långsamt fram och tillbaka med slipmaskinen. Med rätt inställning av handtagen, är detta en av de arbetsuppgifter som han kan göra utan att få problem. En grov uppskattning är att han i dag kan utföra enbart 25 procent av tidigare arbetsuppgifter inom armering och betong. Detta har gjort, att han får en betydligt lägre lön än övriga i det lilla företaget, där han fått ett nystartsjobb, med bidrag från Arbetsförmedlingen.
– Nästan alla arbetsuppgifter görs med böjd rygg. Men tack vare min arbetsgivare är arbetsuppgifter med rak rygg vikta för mig. Jag gör också en del skrivbordsarbete och fungerar lite som arbetsledare, säger Johnny Blomqvist.
Arbets- och miljömedicin
Experter från Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro har studerat arbetsmomenten på Johnnys arbetsplats. De har också samlat information om hur arbetet utfördes när Johnny började i betongbranschen som 18-åring under 1980-talet. Rapporten från Arbets- och miljömedicin visar tydligt, att flera av de arbetsuppgifter Johnny utförde under 20 år, innan han sjukskrevs, innebar en allvarlig risk för skada.
Johnny jobbar kvar i byggbranschen, tack vare en bra arbetsgivare. Han kan betong, och känner yrkesstolthet. Han har järnkoll på sin rygg och vet hur han ska hantera smärtan. Han är inte bitter. Det enda han är riktigt besviken över, är Försäkringskassans inställning, och att socialförsäkringsskyddet inte verkar finnas till för de arbetsskadade.
– Jag har hela tiden vetat att betong är en tung bransch, men jag litade på att det fanns ett ekonomiskt stöd om man skadar sig. Men socialförsäkringsskyddet är på väg bort i vårt samhälle. Politikerna vill helt enkelt styra bort det.
Vill du läsa fler liknande artiklar? Gå med i facebookgruppen ”Din försäkring på bygget”.
- Lagen om arbetsskadeförsäkring styr rätten till ersättning vid arbetsskada, så kallad livränta.
- Om förmågan att skaffa inkomst genom arbete, är nedsatt med minst 1/15 under ett år på grund av arbetsskada, kan man ansöka om livränta.
- Livräntan kompenserar inkomstförlusten om den skadade tvingas byta jobb.
- Man kan få tidsbegränsad livränta eller livränta fram till pensionen