Ser hinder för lärlingskrav: För få pratar svenska på bygget

Nyligen kunde Byggnadsarbetaren berätta om att lärlingar har stora problem att slutföra sin utbildning, för många känns det helt omöjligt att få tag på en lärlingsplats.

”Jag har fina referenser och bra kontakter. Det spelar ingen roll. Ingen vill ha en lärling”, sa bland annat Anthony Abdo, 18, som sökt mängder av lärlingsjobb utan att få napp.

Problemet med lärlingsplatser har länge varit en svårknäckt nöt i byggbranschen, och det har knappast förbättras av den kraftiga lågkonjunkturen.

LÄS ÄVEN: Sverige saknar 28 000 installatörer

Vill se krav i upphandling

Men på vissa håll i landet görs det ändå försök. 2021 lade snickaren och politikern Dan Ljung (V) i Ulricehamn en motion som gick ut på att byggföretagen måste ta emot lärlingar för att kunna vinna upphandlingar.

Nu, tre år senare, fattades det till slut ett beslut i frågan. Ulricehamns kommun kräver nu att byggföretag har en ”dialog” med bygg- och anläggningsprogrammet på Tingsholmsgymnasiet gällande lärlingsplatser.

– Jag är väl halvnöjd med var vi landade. Det här ska ses som en början, och ger det inte resultat ska kraven skärpas, säger Dan Ljung till Byggnadsarbetaren.

Vi börjar lite snällare men jag tror inte det blir uddlöst

Wiktor Öberg (M) är kommunstyrelsens ordförande Ulricehamn. Han är desto mer nöjd.

– Det här är vårt insteg i den här frågan. Vi börjar lite snällare, men jag tror inte det blir uddlöst. Vi kommer ligga på bolagen, och har gymnasiet behov att ha lärlingsplatser ska företaget se till att lösa platser, säger han.

De nya reglerna ska gälla från 1 april i år. Och kommunens nya regler kommer testas skarpt relativt snabbt. Kommunen har ett antal större byggprojekt på gång. Bland annat två nya skolor, ett kulturhus och senare även ett nytt badhus.

Få som pratar svenska

Ett problem som flera politiker i kommunen lyfter är att det kan vara få byggarbetare som talar svenska ute på byggarbetsplatserna. Något som kan göra det svårt för företagen att ta emot lärlingar.

– Det finns helt enkelt ingen som kan handleda lärlingarna. Det är så byggbranschen har utvecklats, säger Dan Ljung (V).

Enligt Dan handlar det om att bolag utan egna byggnadsarbetare tar in underentreprenörer, ibland i tre, fyra led.

– Man tänker bara på vinsten. När man inte har eget folk är det svårt att få fram en lämplig handledare. Och då blir det omöjligt att ta emot en lärling på grund av språket.

Diskuterar ue-krav

Att det inte finns språkförbistringar på byggarbetsplatsen är något som kommunen måste säkerställa innan lärlingsplatser tillsätts, enligt kommuntoppen.

– Vi diskuterar också om vi ska sätta krav på hur många underentreprenörsled man ska ha. Vi har inte landat i något konkret än. Men det förslag vi nu har beslutat om tror jag kommer bli riktigt bra, avslutar kommunstyrelsens ordförande Wiktor Öberg (M).

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.