Sekunder från att träffas av borrkärnan: "Jag var nära döden"
Han var sekunder från att träffas av en borrkärna från hög höjd. "Jag hade inte haft en chans", säger vvs-montören Bertil Larsson.
– Man måste minska stressen och slarvet, säger vvs-montören Bertil Larsson som ryser när han tänker på att han utsattes för livsfara förra året, att han kunde varit en av dem som dött.
Totalt miste 14 personer livet i i byggolyckor förra året, visar Byggnadsarbetarens granskning.
Bertil stod på en stege, en predikstol, för att punkta rör nere i ett schakt. För att komma åt bättre gick han ner från stegen och flyttade sig på andra sidan svetsaggregatet. Då hörde han smällen. En borrkärna från håltagning 50 meter upp, föll genom schaktet med stor kraft.
– Den slog sönder stegen, jag hade inte haft en chans. Jag var nära döden, verkligen. Det handlade om ett par sekunder, som gjorde att jag klarade mig, säger Bertil Larsson.
Normalt sett jobbar han från en lift, i så fall hade han stått kvar.
– Det var inte min tur den här gången. Men jag blev alldeles kallsvettig efteråt, tänkte på min fru, mina barn och mitt barnbarn. Så sent som nu i helgen föddes ett nytt barnbarn, tänk om jag aldrig fått uppleva det, säger Bertil Larsson.
Efteråt var upprördheten stor bland Bertil och hans vvs-kollegor på Assemblin vid bygget av nya S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Alla var tagna av att det kunde ske. Händelsen var ett misstag.
Rutinerna har skärpts men Bertil Larsson känner sig otrygg på ett sätt han aldrig gjort förut.
– Jag har lärt mig att man inte kan lita på andra, det finns alltid den mänskliga faktorn och man måste ha en egen självbevarelsedrift.
Som underentreprenörer kommer vvs-montörerna till arbetsplatser där skyddsnivån redan är bestämd.
– Vi måste inpränta i alla att vi ska ha en hög säkerhet oavsett bygge, säger arbetskamraten och lagbasen Kalevi Mäkinen.
Han tycker också att alla måste ta ansvar.
– Det finns en nonchalans i branschen. Senast i dag såg jag folk på grannbygget stå på stegar på balkonger utan räcken.