Sekretess hjälper kriminella: "Riskerar vår demokrati"

Företrädare för svenska myndigheter som jobbar mot kriminalitet på arbetsmarknaden har länge påpekat problemet med att sekretessen sätter käppar i hjulen. Myndigheterna kan ofta inte dela den information de vill.

Byggbranschen är hårt drabbad av olika typer av kriminella upplägg som skulle vara lättare att stoppa med förändrade sekretesslagar, enligt experterna.

Idag höll Stora Branschgruppen, som består av myndigheter, arbetsgivarorganisationer som Byggföretagen och fackliga organisationer som LO och Byggnads, ett seminarium om hur sekretess förhindrar sund konkurrens.

Erik Holmgren, enhetschef på Migrationsverkets arbetstillståndsenhet, förklarade hur problemen kan se ut.

– Oseriösa aktörer och kriminella tvekar inte att ljuga för oss. Då måste vi ha ett referensmaterial för att se vad som stämmer. Men då kan de uppgifterna vara sekretessbelagda hos en annan myndighet och då blir det väldigt svårt att kontrollera, säger han.

Henrik Grönberg på Upphandlingsmyndigheten berättade om att reglerna för upphandling kräver att företag som anlitas ska betala skatter, sociala avgifter och att företrädarna ska vara ostraffade.

Men i många fall går det inte att få ut de uppgifterna, eller blir oerhört komplicerat. När det gäller utdrag ur brottsregister sköts det långt ifrån digitalt. Personen som granskas måste beställa registerutdraget, som kommer i ett vanligt brev från polisen. Utdraget lämnar personen vidare till sitt företag, som i sin tur postar det till upphandlaren.

– Det är kanske inte är en lösning som är värdig Sverige 2020, säger Henrik Grönberg, som tog tillfället i akt att skicka en passning till politikerna:

– Regeringen har utlovat en översyn av registerkontrollen i upphandlingarna, men något förslag har ännu inte synts till.

Victoria Röshammar på Arbetsmiljöverket, som arbetat med myndighetssamarbetet mot kriminalitet, gav exempel på information som skulle behöva delas:

• Vilka personer som arbetar på en viss arbetsplats och vilken lön som redovisas för dem.
• Personers identitet och deras kopplingar till företag.
• Tips om arbetsplatser som är värda att besöka för andra myndigheter.

Enligt Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, finns det relativt enkla sätt att lösa problemen.

– Det behövs inte grundlagsändringar. Men vi behöver kunna tipsa varandra under våra kontroller och det går att ordna med speciallagstiftningar, säger hon och påpekar att det kan gå riktigt illa om det inte sker någon förändring.

– Om våra företag känner att de inte kan konkurrera på lika villkor, så öppnar vi marknaden ännu mer för de kriminella och då går vi emot ett mer korrupt samhälle. Då riskerar vi inte bara skatterna och våra arbetsplatser, utan också vår demokrati, säger hon.