Så vände de farliga olyckstrenden
Alla tillbuden ledde till en vändpunkt. En skärpning av styrning och säkerhetsrutiner, samt ändrade beteenden har lett till att byggena vid Roslagsbanan blivit säkrare.
– Nu är det längesedan vid hade något tillbud, säger Tomas Lindecrantz, projektledare för SL´s utbyggnad av Roslagsbanan i Stockholm. Han leder ett jätteprojekt värt fem miljarder, med åtta delprojekt och en mängd entreprenörer och underentreprenörer.
Det började med ett läge som var dåligt och skakigt säkerhetsmässigt.
– Det hände otroligt många allvarliga tillbud. Det var bara tur, inte skicklighet, att inget allvarligt hände i samband med tillbuden. Det kunde lika gärna dött människor. Vi insåg att vi måste göra något, säger Tomas Lindecrantz.
Droppen var när en kalkcementpelare rasade 2017 men det blev också startskottet till förändring. Idag vet man att det gett resultat genom att tillbuden minskat och antalet säkra beteenden ökat.
Receptet för att vända trenden blev bland annat att som byggherre ta en ökad kontroll över byggena och säkerhetsarbetet. Tidigare i år fick projektet det första arbetsmiljöpriset från Håll Nollan, som jobbar mot olyckor i byggbranschen. Och när organisationen hade ett seminarium i Stockholm berättade Tomas Lindecrantz och en kollega om vad de gjort.
(läs artikel om Håll Nollan: Satsning mot byggolyckor)
Tomas Lindecrantz konstaterar att man behövde hjälp och fick kontakt med Fredrik Rosengren, som arbetar med beteendebaserad säkerhet (läs om metoden).
Han blev arbetsmiljöstrateg i projektet och satte ihop ett team med Bas P och Bas U åt SL, eftersom man bestämt att SL skulle vara samordnare av säkerheten överallt i projektet.
– Vi som byggherre tog över och bestämde hur man skulle arbeta med arbetsmiljön i de olika programmen. Ska man styra måste man ha samordningsansvaret, vara Bas P och bas U, på alla entreprenader, säger Tomas Lindecrantz.
En rad andra förändringar har införts. Numera arbetar alla projekt med beteendebaserad säkerhet. Det vill säga att man systematiskt använder sig av att förstärka säkra beteenden.Enligt Tomas Lindecrantz är det tydligt att det fungerar.
– Det är bättre att hindra att riskerna alls uppstår genom att uppmuntra säkra sätt att arbeta, istället för att komma i efterhand när något hänt, säger han.
Säkerhetsbeteende och olyckstal mäts regelbundet.
Rolf Tengnér är arbetsmiljösamordnare på ett av delprojekten, ett depåbygge för de framtida tågen. Han befinner sig ute på bygget mest hela tiden.
– Det är en styrka att vi numera har samma arbetsmiljöplan och samma regelverk i alla delprojekten. En styrka är också att vi som byggherre är ute i verksamheten närmare 100 procent, säger han.
Ett sätt att minska riskerna är att planera. På arbetsplatserna används både arbetsberedningar och Säker Jobb Analys, som innebär att man bryter ner säkerhetsarbetet på yrkesnivå.
Enligt Tomas Lindecrantz har säkerhetsarbetet också fått till följd att man fått ett mer välplanerat arbete, som tar kortare tid.
Under seminariet presenterade också de två andra nominerade hur de jobbat för ökad säkerhet.
Den ena var Skanskas kontorsprojekt i kvarteret Tändstickan i Göteborg. Det andra var energiföretaget Ellevio vars säkerhetsprogram nominerats.