Så ska välfärden finansieras: ”Avskaffa jobbskatteavdraget”
Hur ska framtidens välfärd gå ihop med en åldrande befolkning? En ny rapport från Katalys ger en rad radikala förslag.
Skola, vård och omsorg rustas ner samtidigt som 200 000 fler anställda behövs i välfärden. Det är utgångsläget för en ny rapport från det fackliga idéinstitutet Katalys.
I helgen släpptes rapporten ”Tre sätt att finansiera välfärden” av Katalys medarbetare Enna Gerin och Balder Bergström. Författarna varnar för att Sverige står på tröskeln till en stor välfärdskris som är kännbar redan nu, men som blir allt värre i takt med en åldrande befolkning:
”Med tanke på den offentliga och politiska debatten i Sverige kanske många tänker på de senaste årens migration när demografin kommer på tal. Men kommuners och regioners demografiska utmaningar handlar främst om att antalet barn och äldre i befolkningen ökar kraftigt, samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder ökar betydligt mindre, och i vissa delar av landet till och med minskar”, skriver rapportförfattarna.
De senaste femton åren har skatteintäkterna minskat kraftigt, medan behoven av en gemensam välfärd ökar. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005, förmögenhetsskatten 2007, fastighetsskatten 2008, bolagsskatten har sänkts flera gånger, rut- och rotavdrag kom 2007 respektive 2008 och jobbskatteavdraget har utökats i sex omgångar.
Rapportförfattarna föreslår återinförd arvs- och gåvoskatt, en ny fastighetsskatt, enhetlig moms på 25 procent och avskaffande av jobbskatteavdraget. Tillsammans skulle förslagen kunna generera mellan 175 och 190 miljarder kronor årligen i skatteintäkter.
Författarna vill också reformera det finanspolitiska ramverket. Ett förslag är att slopa överskottsmålet eftersom Sveriges statsskuld är rekordlåg. Istället kan ett så kallat balansmål införas, vilket skulle frigöra omkring 17 miljarder kronor årligen, skriver Katalys.
De föreslår också att en annan del av det finanspolitiska ramverket, det så kallade skuldankaret som infördes 2019 som ett komplement till överskottsmålet, ska ses över. Där finns enligt Katalys ett utrymme på ca 60 miljarder kronor om året att tillföra statsbudgeten utan att statsskuldskvoten växer.