Så öppnar rot dörren för fuskande byggbolag: ”Hushållen tror att de köper tjänsten vitt”

Kristoffer Ahlberg driver Timmerman bygg AB tillsammans med två andra ägare. Firman på Hisingen i Göteborg har fem anställda och utför då och då rotarbeten åt privatkunder.

Kristoffer är likt många i byggbranschen positiv till rot även om han inte har erfarenhet från tiden innan avdraget.

– Så länge jag har drivit företaget har rot funnits, så jag har egentligen inget att jämföra med. Men man har ju hört att kunder tidigare kunde fråga om vissa grejer kunde fixas ”vid sidan av”, men det sker extremt sällan nu för tiden.

Varför tror du det är så?
– I och med rot är det helt meningslöst. Det är bara dumt, och det inser kunden när man förklarar att de inte får några papper på vad som gjorts och då heller inte några garantier. Då fattar de att det inte är värt att spara en tusenlapp. I den aspekten har rot verkligen lyckats.

Kostar 10 miljarder om året

Också Byggnads medlemmar är positiva till avdraget. När Byggnadsarbetaren, via Novus, frågade Byggnads medlemmar om man ska ha kvar eller avskaffa rotavdraget svarade 63 procent ”ha kvar”. Samtidigt har förbundet ett kongressbeslut från 2022 på att verka för ett avskaffande av såväl rut som rot.

Rot- och rutavdraget infördes permanent 2009. Tanken med rot var bland annat att:

• Skapa fler jobb i byggbranschen
• Minska svartarbete
• Öka skatteintäkterna genom fler vita jobb.
• Hjälpa hushåll att underhålla sina bostäder

Men när Riksrevisionen för drygt ett år sedan presenterade sin granskning av rotavdragets kostnader och effekter kunde de visa att egentligen inget av detta hade skett.

• Arbetsutbudet inom bygg hade inte ökat – däremot svarta löner.
• Huvuddelen av rottjänsterna hade köpts ändå, oavsett om rotavdraget hade funnits eller inte.
• Skatteintäkterna hade ökat något, men samtidigt var kostnaderna betydligt högre än man räknat med. När rot infördes beräknades kostnaden landa på 3,5 miljarder kronor varje år. Utfallet blev något helt annat. Varje år har kostnaden i stället varit runt tio miljarder.

Rapporten visar att det främst är små byggföretag som utför rottjänster. 2019 gick exempelvis nära hälften av de utbetalda rotbidragen, 48 procent, till företag med färre än fem anställda. Det är vanligt att de små företagen ”systematiskt utför rotuppdrag med hjälp av underleverantörer”. Det är alltså, enligt rapporten, i stor utsträckning inte företaget som ansöker om rot som sedan utför själva jobbet på plats.

Hushållen upplever att de köper rottjänster vitt, men många gånger är det så att företaget som anlitas inte betalar skatt och vita löner.

Privatpersonen som tror sig göra allt rätt och känner sig trygg med att man tagit in ett schyst företag som betalar skatt, kan indirekt ändå göda svarta marknaden och oseriösa firmor.

– Slutsatsen är att det helt klart är vanligt att använda underentreprenörer i samband med rotarbeten. Det här gör det svårare att kontrollera att alla skatteinbetalningar är slutförda, säger Krister Jensevik, projektledare för Riksrevisionens granskning.

Skatteverkets siffor visar samma sak. De allra flesta bolag som sysslar med rot är enmansföretag eller bolag med ett fåtal anställda. Och det är särskilt de små bolagen i byggbranschen som sysslar med svartarbete. Enligt Skatteverket har svarta löner i de minsta företagen ökat med fem miljarder kronor de senaste 20 åren.

– Man kan bygga upp en fasad som ser bra ut, men där bakom kan det pågå olika typer av arbetslivskriminalitet, säger Krister Jensevik.

Dolt i systemet

Så om ett vanligt upplägg är att rotföretag anlitar underentreprenörer, kan man då veta vilka personer som i slutändan faktiskt utför rotjobben? Och om byggfirmorna betalar schysta, vita löner?

Svaret i båda fallen är nej, både från Riksrevisionen och Skatteverket.

– Den slutsats vi drar är att hushållen upplever att de köper rottjänster vitt, men att det många gånger är så att företaget som anlitas inte betalar skatt och vita löner, säger Krister Jensevik.

Pia Blank Thörnroos är juridisk expert på Skatteverket:

– Det är svårt. Det vi kan se är om företaget som begär rotavdrag har ett utlägg för underentreprenörer. Men exakt vilket bolag ser vi inte, så systemet kan inte garantera att det inte förekommer svart arbetskraft.

Vi kör nästan alltid med bara våra egna anställda. tar vi en underentreprenör, plockar vi in folk vi känner väl.

På Timmerman bygg AB tar man i stort sett aldrig in andra ”gubbar”, och om det väl sker ska det vara seriösa spelare.

– Vi kör nästan alltid med bara våra egna anställda. Någon gång ibland vid större projekt händer det att vi behöver ta in en underentreprenör, men då plockar vi in folk vi känner väl, vissa i över 20 år. Så vi har full koll på vilka som är på plats och gör jobbet, säger Kristoffer Ahlberg.

I de fall byggbolaget känner att anbudet inte är realistiskt att ta säger man helt enkelt nej.

– Är det någon upphandling vi inte får, där någon annan firma lagt sig mycket lägre, går vi bara vidare.

Skatteverket duckar

När vi kontaktar Skatteverkets kontrollenhet för skattereduktioner vill de inte svara på om de vet hur många rotföretag som systematisk fuskar, hur stor andel av rotjobben som granskas eller hur de kan kontrollera om de företag som utför rotarbeten inte använder svart arbetskraft.

Inte heller Pia Blank Thörnroos kan svara på hur utbrett fuskandet är när det kommer till rot.– Nej, det är det nog ingen som vet. Gissningsvis förekommer svart arbetskraft lika mycket inom rot som i den övriga byggbranschen, säger Pia Blank Thörnroos.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.