Så läggs stråtak på nybyggen: ”Tolv timmars regn är inga problem”
Intresset för stråtak växer. Och det handlar inte om omläggning av tak från Hedenhös tid, utan om stråtak på nybyggen.
– Stråtaken möter alla krav på brandsäkerhet och byggregler, säger Joar Nilsson, som har arbetat som stråtaktäckare i tjugo år och är ordförande i Svenska Stråtaktäckarföreningen.
Vass på moderna hus
Förr i tiden användes allt från halm till vass vid taktäckning. Vid nybyggen i dag är det enbart vass som gäller. Den huggs på vintern, sätts ihop i kärvar och sparas sedan fram till läggning. Vid rätt fuktnivå, under 18 procent, kan vassen lagras i flera år. I Sverige finns en vasstäkt. Det är inte tillräckligt. I stället importeras vass från flera olika länder.
Slät botten
Vid byggen i dag läggs stråtak ofta direkt på en slät botten som råspont eller OSB-skiva. Det är ett sätt att uppfylla brandkraven. Notera att det inte finns någon luftspalt mellan vassen och den släta ytan utan vassen ligger kloss. Den bidrar därmed till ett betydande isolervärde i taket.
Förr lade man stråna på takläkt utan någon botten. En annan skillnad är att stråna i dag monteras fast med skruvar och ståltråd i stället för att bindas med vidjor runt läkten.
Börjar vid takfoten
Läggningen av stråna börjar vid takfoten. Alla strån ska nå hela vägen ut till takytan. Hela tjockleken på stråtaket, cirka 30 cm, byggs på en gång och varje ”bind” bygger cirka 30 cm takyta mot nocken. Vid själva hanteringen av vassen är den ihopbunden till en kärve, men så fort den läggs på sin plats på taket klipps den upp och sprids ut. Stråna kläms fast av ett rundjärn som spänns mot takbotten med hjälp av ”skruvtrådar”. Rundjärnen ligger inbakade horisontellt i taket var 30:e centimeter.
Taket klappas
När stråna är på plats klappas de noggrant så att de får en jämn yta och följer taklutningen. En lutning som måste vara minst 45 grader. När stråna från ett bind är klappade är det dags att hoppa upp ett steg. Strån från en ny kärve läggs på plats och döljer då rundjärnet från det förra ”bindet”. På så sätt arbetar sig stråtaktäckaren upp mot nocken. ” Utmaningen här är att klappa taket så fint så att stråna smälter samman”, säger Joar Nilsson.
Hängrännor & nock
Förr i tiden placerade man halm eller lera vid nocken för att få tätt. Vid takfoten fick vattnet droppa fritt. På moderna byggen är kraven högre. Nocken täcks ofta med plåt eller tegel. Stråtaken blir tunnare med tiden och då flyttas dropplinjen vilket gör att regnvattnet med tiden missar en vanlig hängränna. I Danmark ser man ofta en rad med taktegel längst ner. Då rinner vatten från vassen ner på teglet och sedan ner i hängrännan.
Klarar taket ett dagsregn? ”Inga problem”
Stråtaken är väl beprövade. De har funnits sedan stenåldern. Och förmågan att stå emot fukt är mycket bra.
– Kraftigt regn i tolv timmar är inget problem. Fukten kommer bara ner ett par, tre centimeter. Det låter osannolikt, men så är det, säger Joar Nilsson.
Ett vasstak håller 30 till 50 år. Då har väder och vind nött ner tjockleken på taket till ungefär 15 cm. Stråtak är det överlägset mest klimatsmarta taket. När vassen huggs gynnas våtmarkernas ekosystem. Som tak är det ett naturligt insektshotell och när taket ska läggas om kan den gamla vassen hanteras som kompost.