Lettiskt byggbolag lyckades ducka miljonstämning: ”Vägrade ge handlingar”
På punkt efter punkt fick Byggnads rätt i jättestämningen mot lettiska bolaget APM. Men skadeståndet blev en tummetott när bolaget vägrade dela sina löneuppgifter.
Snart tre år efter att Byggnads stämde lettiska APM har Arbetsdomstolen nu sagt sitt. På punkt efter punkt går rätten på fackets linje. Den lettiska entreprenören har brutit mot kollektivavtalet genom att:
- Inte följa arbetstidsreglerna
- Inte följa övertidsreglerna
- Inte betala övertidsersättning
- Inte betala helglön
- Inte ge arbetstidsförkortning
Fackets krav: 26 miljoner kronor
Men sen kommer kruxet. Facket hade krävt 26,1 miljoner kronor i skadestånd. Den största delen – 17,3 miljoner – gällde lönedumpning.
Enligt Byggnads granskning hade de lettiska byggjobbarna bara fått 67 kronor i timmen när APM varit underentreprenör åt bland andra Skanska, Peab och Midroc.
Problemet var bevisningen. APM lämnade inte ut den dokumentation facket ville ha.
– Bolaget vägrade ge oss de handlingar vi hade begärt att få ut, säger Byggnads förbundsjurist Anneli Ohlsson-Anderbjörk.
Det kan vidare ifrågasättas varför bolaget inte, om avtalsenliga löner faktiskt betalades, har kunnat presentera ett fullständigt underlag till stöd för detta.
Ingen bevisning i Arbetsdomstolen
Facket utgick från de uppgifter som fanns – några enstaka lönespecifikationer, årsredovisningar, uppgifter från en lettisk kreditupplysning. Sedan multiplicerades detta med antalet anställda för att komma fram till hur stort lönefusket var.
Inte heller i rätten lade APM fram bevis för att bolaget betalat korrekt. På flera ställen i domen kommenterar Arbetsdomstolen bolagets bristande samarbetsvilja:
”Det kan vidare ifrågasättas varför bolaget inte, om avtalsenliga löner faktiskt betalades, har kunnat presentera ett fullständigt underlag till stöd för detta”, skriver domstolen.
LÄS MER: Byggnads jättestämning mot APM Construction
”Vi som har bevisbördan”
Men rätten landar ändå i att det inte går att räkna som Byggnads gör.
– Det är vi som har bevisbördan, och vi kunde inte visa att det var betalt så lite i lön som vi påstod. Det var den stora förlusten, säger Anneli Ohlsson-Anderbjörk.
Eftersom så många andra ersättningar – som arbetstidsförkortning och helglön – är beroende av timlönen så föll Byggnads yrkanden även i de delarna. Det gick helt enkelt inte att beräkna hur mycket APM tjänat på att runda reglerna.
Mångmiljonkrav blev 150 000 kronor
Arbetsdomstolen dömer ändå APM att betala 750 000 kronor för brott mot kollektivavtalet. Samtidigt döms Byggnads att stå för tre fjärdedelar av APM:s rättegångskostnad, totalt 771 898 kronor.
När räntan tas med slutar mångmiljonstämningen med att det lettiska bolaget ska betala knappt 150 000 kronor till facket.
Betyder det här att fifflande bolag kan klara sig genom att vägra lämna uppgifter till facket?
– Så har många företag gjort, men nu i den senaste avtalsrörelsen täppte vi igen det hålet genom att vi införde regelverket om fördjupad kontroll, säger Anneli Ohlsson-Anderbjörk.
– Innan hade vi en granskningsbestämmelse som vi och Byggföretagen inte var eniga om vad den betydde. Vi hade ett bråk under flera år där vi inte fick ut de handlingar vi ville ha. Men nu står det i alla våra kollektivavtal vilka handlingar vi har rätt till.
Men ett bolag kan väl ändå vara bråkigt och vägra?
– Det händer i dag också, att vi begär fördjupad kontroll och företagen bara ignorerar oss. Eller skickar in tre handlingar av 300.
– Men då kan vi ta tvisteförhandling för brott mot kollektivavtalet eller se till att det här företaget inte kan anlitas som underentreprenör. Det finns mycket mer vi kan göra nu när det är tydligt angivet i avtalet vilken skyldighet man har som företag. Tanken är att vi inte ska ha den här typen av tvister i AD längre.
Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inkorg! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.