Så blåste byggföretaget staten på rot-miljoner
Ett byggföretag och mängder av privatpersoner har lurat staten på miljoner för falska rotjobb. Nu är jättehärvan på väg att nystas upp.
Minst 60 privatpersoner, i framför allt Trollhättan och Vänersborg, utreds för att tillsammans med ett lokalt byggföretag ha lurat staten på flera miljoner kronor. Skatteverket avslöjade härvan för två år sedan, men enligt nya uppgifter till P4 Väst fortsätter nu utredningen och 30 personer granskas.
– Det är en av de större som vi har haft på skattebrottsenheten under de senaste åren. Vi har haft andra rotutredningar där det har förekommit bedrägerier och många av dem är rätt omfattande, men den här är betydligt större, säger Thomas Saltin, enhetschef på skattebrottsenheten på Skatteverket, till P4 Väst.
Byggnadsarbetaren har tagit del av Skatteverkets utredning, där man mellan åren 2012 och 2015 hittat runt 150 ansökningar om fejkade rotjobb.
Upplägget var enkelt. Kunderna har angett att de anlitat företaget för renoveringsjobb och gjort skatteavdrag för detta. Men de har inte betalat några pengar och jobben har aldrig utförts. Betalningarna har istället simulerats genom att pengar har slussats via olika konton med koppling till företagets verksamhet.
Ett av fallen är typiskt för upplägget. En kvinna som bor i en villa i Trollhättan gjorde rotavdrag för byggjobb under tre års tid. Kvinnan hävdar att hon anlitat företaget för diverse renoveringsjobb, som murning, kakling, mattläggning, målning, ventilation och elarbeten. Men Skatteverkets utredning visar att hon inte har betalat för något arbete, utan att företagschefen istället har gjort en blufföverföring från sitt privata konto till företagskontot.
I ett mejl till Skatteverket försöker kvinnan förklara sig:
”Vi inser att våra underlag ät undermåliga då vi inte har kunnat redovisa det ni efterfrågar. Vi har vid flertal tillfällen efterfrågat verifikat och installationsintyg från företaget men ej erhållit dessa”, skriver hon.
Svaret känns inte trovärdigt, eftersom mejl mellan kvinnan och företrädare för företaget bevisar att hon själv varit delaktig i upplägget. Mejlväxlingen visar också att kvinnan hjälpt företaget att hitta nya ”kunder”, tagit fram personnummer och påhittade arbeten som skulle stå på fakturorna.