Rörisarnas eget museum belönas av Byggnads

Sedan 1966 delar Byggnads årligen ut ett antal kulturstipendier. I år går det till artisten Maia Hirasawa, poeten Emil Boss och ett femtontal andra kulturutövare. Ett mer byggrelaterat pris blir det också: VVS-museet och chefsintendent Rolf Levin får ett hedersomnämnande och 10 000 kronor.

– Det är fantastiskt, jätteroligt. Vi är så nöjda, säger Rolf Levin. Utnämnandet har redan gjort att fler upptäckt museet. Annars är det mest VVS-folk som känner till oss, men inte ens alla i branschen gör det.

Museet öppnade 2016 i en 500 kvadratmeter stor tidigare lagerlokal i Bromma utanför Stockholm och vill visa hur värme, ventilation och sanitet har utvecklats i Sverige sedan 1800-talet.

– Vår devis är ”Från Lortsverige till världens högsta levnadsstandard”, vi vill visa hur viktig VVS-branschen har varit för vår välfärd, säger Rolf Levin.

Vi vill visa hur viktig VVS-branschen har varit för vår välfärd.

Museet rymmer både utställning och konferenslokaler och drivs ideellt av en grupp pensionärer, alla tidigare rörmokare eller företagare i branschen. Rolf Levin blev själv rörmokare på 1960-talet, sedan ombudsman på Byggettan 1977 och kvar på förbundet fram till pensionen 2014. Samma år lades VVS-museet i Katrineholm ner. Men vad skulle hända med alla föremål? En dag hörde en gammal rörföretagare av sig till Rolf.

– Han trodde att jag satt hemma och rullade tummarna och undrade om vi inte skulle öppna ett VVS-museum. På den vägen är det.

Föremålen från Katrineholm kompletteras med nya hela tiden. Rolf Levin vet inte exakt hur många inventarier de har, ”men tusentals”.

– Vi har verktyg, rörmaterial, toaletter, badkar, blandare, tvättmaskiner, badtunnor. Den äldsta toaletten vi har i porslin är från 1830.

Sedan starten har museet haft omkring 3 000 besökare, främst företag och skolor med VVS-inriktning, men också elever från hög- och mellanstadiet. Prispengarna ska användas till en broschyr riktad till besökande ungdomar.

– Så att de minns vad de har sett och kan forska vidare när de kommer hem, säger Rolf Levin.

Utställningen tar avstamp i mitten av 1800-talet då gasdrivna lyktor börjar installeras på Stockholms gator. På 1860-talet kommer kommunala vattenledningssystem, på 1930-talet börjar man rena avloppsvattnet. Lubbe Nordströms reportage om Lort-Sverige från 1938 tas förstås också upp.

– Det var genombrottet, därefter kom de stora förändringarna, säger Rolf Levin. Men ännu in på 1960-talet saknade en tredjedel av svenskarna eget badrum. Det är inte så länge sedan, det är bra för skolelever att känna till. Som det var här för 100 år sedan är det fortfarande i många länder.

I veckan firar museet två år. Rolf Levin vill utveckla verksamheten och göra museet mer tillgängligt. Nu är det öppet för allmänheten ett par gånger per år.

– Vi har sagt att utställningen aldrig ska bli färdig. Om man kommer tillbaka om tre år ska det ha hänt något nytt. Många ringer om saker de har hemma. Nu ska vi till Kungsör och hämta en tvättmaskin från 1937. Den såg jättefin ut på bild, vi tackade ja direkt.