info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Sprängarnas metod för att minska rånrisken: ”Ett jävla vågspel”

Fordon som transporterar dynamit ska vara märkta. Kan det göra dem till måltavlor för kriminella? Bergsprängaren Mattias har slutat ADR-skylta – och enligt branschorganisationen är han inte ensam.

Rånrisk får sprängare att slopa adr-skylting.
Bergsprängaren Mattias har valt att köra utan ADR-skylting. Foto: Mostphotos (Montage)

I jobbet som bergsprängare ingår att transportera dynamit mellan förrådet och byggarbetsplatser. Fordonet ska vara tydligt märkt med dekaler som visar att lasten innehåller explosivt gods – så kallade ADR-skyltar.

Men Mattias, som egentligen heter något annat, slutade skylta för ett halvår sedan.

– Jag pratade med en kollega som berättade att ”vi skyltar inte längre, vi har tagit det beslutet”. De ville inte visa att de åkte runt med dynamit i bilen, säger Mattias.

– Då fick jag mig en liten tankeställare. Jag hade inte ens tänkt i de banorna innan, men det har ju dragit i väg nu med alla sprängningar.

LÄS MER: Så stjäls sprängämnena till gängkriget

ADR-skyltning

ADR är ett europeiskt regelverk för vägtransporter av farligt gods. Den svenska versionen av regelverket heter ADR-S och ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Bergsprängningsentreprenörernas förening har informerat MSB om att sprängare tar ned ADR-skyltarna på grund av rädsla för rån.

Branschorganisationen vill helst se en övergång till ett system med ”elektronisk skyltning” där räddningstjänst får information om godset digitalt. Men problemet är att Sverige inte på egen hand kan genomföra så stora ändringar i det gemensamma regelverket.

”Ska man få till en förändring måste man ta det i Bryssel. Då skulle man behöva driva den frågan i många, många år”, säger Bergsprängarentreprenörernas vd Jan Johansson.

Bergsprängare kör normalt i mindre firmabilar, från förråd till byggarbetsplats och tillbaka. Den typen av transporter har hittills inte drabbats av några rån.

Däremot har det skett inbrott i släp som fraktar importerad dynamit, ofta i samband med att chauffören sovit.

”Man känner obehag och oro”

Mattias berättar att flera bergsprängare han har kontakt med har fattat samma beslut. Hellre än att utsätta sig för rånrisk bryter de mot lagen och kör utan ADR-skyltarna.

Bilden bekräftas av branschorganisationen Bergsprängningsentreprenörerna.

– Jag har ingen numerär, men det förekommer att man struntar i skyltningen just av den orsaken, att man känner obehag och oro, säger vd:n Jan Johansson.

När bergsprängare hör av sig avråder branschorganisationen från att ta ned skyltarna.

– Men i mänsklig mening har vi förståelse för det, säger Jan Johansson. 

LÄS MER: Bergsprängare stal hundratals kilo dynamit

Rekord i sprängningar

2023 är året då sprängningarna slagit rekord i gängkrigets Sverige. Fram till den 15 november hade 140 detonationer rapporterats. Och enligt polisen kommer det mesta av sprängmedlen från byggbranschen.

Polisen har gjort flera stora dynamitbeslag. Då har det handlat om anställda som stulit från sina arbetsgivare. Nu väntas en uppstramning av reglerna. Det har skapat en oro bland bergsprängare för att kriminella i stället ska rikta in sig på transporterna.

– Det har inte varit någonting än. Men om de lyckas spärra in de som har sålt nu, då finns det bara ett sätt kvar att få tag på dynamit, säger bergsprängaren Mattias.

LÄS MER: Dolor, dynamit och sprängkapslar – fem stölder från bygg

Dynamit stjäls från bergsprängare och används i kriminella spräningar, säger Jan Johansson.
Jan Johansson, vd på branschorganisationen BEF, bekräftar att bergsprängare plockar ned ADR-skyltarna.

Oro för dynamittransporterna

Också Bergsprängningsentreprenörerna befarar att gängen kommer att utveckla nya, våldsamma, metoder för att nå sina mål.

– Då kan det bli en riskförskjutning, alltså att de kriminella tittar efter andra vägar att komma över sprängämnen, säger Jan Johansson.

LÄS MER: Beställde sprängmedel på jobbet – sålde till kriminella

Spränglicensen kan ryka och då blir jag indirekt av med jobbet. Så det är ett jävla vågspel.

Spränglicensen kan ryka

ADR-skyltningen ska i första hand ge information till räddningstjänst – om transporten är inblandad i en trafikolycka ska blåljuspersonalen veta att fordonet innehåller farligt gods. Mattias känner snarare att han annonserar om stöldbegärligt material.

Samtidigt är det en stress att bryta mot reglerna.

– Dels är det en ordningsbot för mig som chaufför. Dels kan det bli en företagsbot. Spränglicensen kan ryka och då blir jag indirekt av med jobbet. Så det är ett jävla vågspel, säger Mattias.


Få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.

Dynamit attraktivt för kriminella

Merparten av de sprängmedel som används i gängkriget kommer enligt polisen från lagliga källor som bergsprängare och byggarbetsplatser.

Av de runt 100 000 ton sprängmedel som årligen används i Sverige är den allra största delen så kallade emulsionssprängmedel, som blir aktiva först när de blandas i spränghålet.

Det som är intressant för den organiserade brottsligheten är så kallat patronerat sprängämne.

Termen betyder egentligen bara att någonting förpackats, oftast i papper eller plast, men när man pratar om patronerat menar man nästan alltid dynamit.

I Sverige används omkring 7 000 ton dynamit per år. Som jämförelse kan det räcka med ett kilo dynamit för att spränga en dörr.

I den dödliga sprängningen utanför Uppsala den 28 september användes troligen upp till tio kilo dynamit.

Källor: Polisen, BEF, Secrab Security

Ivar Andersen, reporter
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Sprängarnas metod för att minska rånrisken: ”Ett jävla vågspel”

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig