Priserna på byggmaterial utreds: Varför är det så dyrt?
Skruvar, spackel och gipsskivor ökar mycket i pris från tillverkare till slutanvändare. Mer än industriprodukter. Nu ska konkurrensen inom byggmaterialindustrin utredas.
En gipsskiva som produceras i en fabrik går förbi många aktörs- och leverantörsled innan den till slut når byggarbetsplatsen. Men under gipsskivans väg till bygget ökar också priset kraftigt.
– Den prisuppgången är vi intresserade av att lära oss mer om. Att en produkt kostar exempelvis 100 kronor i fabriken, men 130 när installatören är klar med den på bygget, säger Max Brimberg, sakkunnig och projektledare på Konkurrensverket.
I slutet av april fick myndigheten ett uppdrag från regeringen att utreda konkurrensen inom byggmaterialindustrin.
Byggmaterial har ökat i pris under väldigt lång tid, men Konkurrensverket ska titta på prisökningarna de senaste tio åren. Byggmaterial har också större prisökningar jämfört med industriprodukter.
– Trots att byggprodukten inte har förädlats under tiden har den ändå ökat i pris, säger Max Brimberg.
I utredningen ska man titta på vanliga materialslag som utgör centrala delar när det gäller uppförande av bostadshus, exempelvis trä, gips och cement. Projektgruppen ska se över vad som kännetecknar dessa marknader.
– Byggföretagen betalar mer än vad de egentligen behöver göra för materialet i sina projekt. De har allt att vinna på att få ner kostnaderna.
Varför är det dyrt med byggmaterial i Sverige?
– Det finns många spekulationer varför kostnaderna är höga i Sverige, men vi ska titta objektivt på marknaderna. Förhoppningsvis är det inte några konkurrensproblem.
Vad menar du med konkurrensproblem?
– Det kan finnas aktörer i kedjan som har en sådan position att de har en förhandlingsstyrka gentemot sina leverantörer eller aktörer, så att de kan hålla höga prisnivåer. Men vi har inga indikationer på att det skulle kunna förekomma karteller eller liknande.
Konkurrensverket i Sverige har en del kontakt med konkurrensmyndigheter ute i Europa. I andra europeiska länder har det förkommit karteller och olagliga samarbeten kring marknader och prisöverenskommelser, främst i producentledet när det gäller betong, gips och träkompositmaterial.
– Någon sådan erfarenhet har vi inte haft i Sverige. Senast vi slog på stora trumman var asfaltskartellen för två decennier sedan, där i princip alla anläggningsbolag hade prisöverenskommelser och marknadsuppdelning över hela landet. Något sådant stort har vi inte utrett på väldigt lång tid.
Finns det några sådana brottsmisstankar just nu?
– Nej, absolut inte. Vårt syfte med utredningen är att skapa bättre förutsättningar för sund konkurrens. Vi kommer att jobba för att på bästa sätt lära oss hur förutsättningar för byggmarknader ser ut med samtliga inblandade aktörer, säger utredaren.
Myndigheten har nu färdigställt en förstudie, där man har dragit upp riktlinjer för det fortsatta arbetet. Nu ska denna förstudie mynna ut i en utredning som ska vara klar i december 2021.