Praktiska krävs på 28 miljoner för skolfusk: ”Tråkigt för eleverna”

-De brister vi har upptäckt ser vi mycket allvarligt på. Det är en rättssäkerhetsfråga för eleven som har rätt till en fullgod yrkesutbildning, säger Andreas Spång, enhetschef på Skolverket och ansvarig för granskningen.

När myndigheten granskade kontrakten mellan skola och byggföretag fanns det brister i 173 kontrakt. Var fjärde kontrakt mellan skola och arbetsplats uppfyllde inte Skolverkets krav. Totalt 710 kontrakt kontrollerades inom ramen för bygglärlingsprogrammen.

Läs också Lärlingsbidrag - en guldgruva

-Det är viktigt att eleverna får veta vilka delar av utbildningen som kommer att vara på arbetsplatsen respektive på skolan. Dessutom ska skolan dokumentera detta för att ha koll på vilken utbildning eleverna får, säger Andreas Spång.

Lars Tullstedt är expert på kompetensförsörjning och utbildningsfrågor inom Sveriges Byggindustrier. Han är inte förvånad över bristerna som Skolverket upptäckt.
-Det är jättetråkigt för de elever som drabbas och som inte får en bra byggutbildning och det är tråkigt för företag i byggbranschen som inte får kunniga yrkesarbetare till sina företag när de ska rekrytera, men jag är inte förvånad, säger Lars Tullstedt på Sveriges Byggindustrier.

Praktiska Sverige AB är inriktat på lärlingsutbildningar inom gymnasieskolan och äger ett 30-tal gymnasieskolor. Bolaget är därmed den största aktören i Sverige med byggutbildningar. För de granskade perioderna  har Praktiska totalt beviljats 109 miljoner kronor fördelat på olika lärlingsprogram. Praktiska är den huvudman som beviljats mest pengar i statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning.

Lars Tullstedt och hans kolleger på Byggindustrins yrkesnämnd har under flera år pekat på en rad brister i systemet med lärlingsutbildningar inom gymnasiet där en stor del av utbildningen sker ute i företag men utan tydliga styrdokument.
-Det är jättebra att Skolverket äntligen agerar. Nu uppmärksammar man de problem som jag och mina kolleger vittnat om i många år sedan lärlingsutbildningarna infördes, säger han.
Återkravet på 28 miljoner grundar sig på att skolorna inte har fullgoda utbildningskontrakt. Byggnadsarbetaren granskade för fyra år sedan skolkoncernen Praktiska. Vi granskade rapporter från skolinspektionen och intervjuade ett stort antal lärare och elever. Tidningen avslöjade en rad olika brister: att elever som inte lyckats ordna praktikplats, blev sittandes i skolan utan undervisning, att lärartätheten var så låg att lärarna inte hann följa upp utbildningen ute i företagen, att vissa skolor lade beslag på de bidrag som skulle ha gått till arbetsgivare. På en skola pantade eleverna tomburkar och köpte arbetsmaterial själva när det saknades i undervisningen på grund av besparingar. Skolinspektionen stängde flera skolor på grund av bristerna.
Lars Tullstedt och hans kolleger har i flera år riktat kritik mot att Skolverket inte ställer tillräckligt tydliga krav på skolorna och menar att detta är grundorsaken till bristerna.

-Det måste bli tydligt vad det är för utbildning som ska ske i skolan och vad det är för utbildning som ska ske i företaget. Det är också viktigt att Skolverket är tydligt med hur lärarna ska följa upp utbildningen i företagen.

Läs också Hård kritik mot byggymnasiet

Lars Tullstedt och hans kolleger inom Byggindustrins yrkesnämnd är också kritiska till att Skolverket inte tagit fram tydliga styrdokument för olika slags byggutbildningar utan bara generella dokument.
-Det är ju skillnad på att utbilda plattsättare och plåtslagare. Det borde naturligtvis finnas specifika styrdokument för varje inriktning. Om inte Skolverket kan vara tydligare blir det brister. Och om man inte kommer till rätta med problemen kan man undra om man ska ha arbetsplatsförlagd utbildning i den här omfattningen överhuvudtaget.
Academedia köpte nyligen upp Praktiska AB för 546 miljoner kronor. Skolorna har under några år ägts av ett nordiskt riskkapitalbolag FSN. Totalt går cirka 6 500 elever i skolorna.