Praktiken avgör jobbchanserna
Hur går det egentligen till att få en lärlingsanställning som leder fram till yrkesbevis?
Vi ringde runt till arbetsförmedlare, lärare, rektorer, fackliga företrädare, näringslivsföreträdare och före detta elever, för att skapa oss en bild. Resultatet är entydigt: Gymnasieskolans praktiktimmar är guld värda. Praktiken är den enskilt viktigaste faktorn som avgör dina chanser till lärlingsanställning direkt efter gymnasiet.
Gymnasieskolans uppdrag är att ordna en praktikplats, men en del skolor lyckas inte med det uppdraget, och på vissa håll får eleverna själva fixa sin praktikplats. Byggnadsarbetaren skrev förra hösten om Praktiska gymnasiet som fick hård kritik från Skolinspektionen för hur de skötte sig när det gäller bland annat praktikplatserna.
Golvläggaren Henrik, 19: Skolan fixade praktiken.
Jesper Lindstrand, bygglärare på Kista gymnasium i Stockholm, tillhör den grupp lärare som tycker att det är viktigt att hitta rätt sorts praktikplatser till sina elever:
– Jag kan nästan ha som krav på byggföretaget att de ska ge eleven en lärlingsanställning efter skolan. Företaget ska förstå vad det innebär att ta emot en elev under gymnasietiden och att den eleven behöver färdigutbildningstid efter skolan sedan för att bli en professionell golvläggare. Om man inte verkar förstå detta, så vänder jag mig till ett annat företag i stället, säger Jesper.
Snickaren David, 20: Firmorna utnyttjade praktikanter.
Cirka 85 procent av eleverna på Kista gymnasium har jobb efter skolan, berättar skolans rektor Linus Nygren.
– Vi törs inte ha våra elever hos halvseriösa före- tag. Det ska vara arbetsmiljöplaner och kollektivavtal.
Kista gymnasium är en av 11 branschrekommenderade skolor i Stockholm. Totalt finns 27 gymnasieskolor med byggprogram i Stockholms län, varav 16 saknar branschrekommendation. En branschrekommendation fungerar som en slags kvalitetsstämpel, och för att bli ”Branschrekommenderad” måste skolan uppfylla vissa kriterier, bland annat när det gäller praktiken.
Muraren Emma: Det tog mig fyra år att bli fullbetald.
Om man har otur med gymnasieskola och praktikplats, vad gör man då? Ja, förutom att ringa runt och söka jobb på egen hand, är arbetsförmedlingens spetsutbildningar en möjlig väg att gå, för att få en lärlingsanställning. Enligt arbetsförmedlingens särskilda byggarbetsförmedlare, får cirka 75 procent av dem som gått byggprogrammet och därefter en kortare spetsutbildning via arbetsförmedlingen, en riktig lärlingsanställning efteråt.
– Hos oss kan man få gå kortare kurser: ställningsbygg över 9 meter, stensättning, betonghåltagning, plattsättning, murning, maskinförare. Kurserna är på 16 till 32 veckor och i detta ligger praktik ute i ett företag, tid som du får tillgodoräkna dig som lärlingstimmar, säger Anna-Carin Bornhall på arbetsförmedlingen Bygg i Göteborg.
Arbetsförmedlingarnas täta samarbete med BYN (Byggindustrins yrkesnämnd – där både fack och arbetsgivare är representerade) borgar för att praktikplatserna har kollektivavtal och att ut bildningarna stämmer överens med branschens behov.
Dock kvarstår ett allmänt faktum när det gäller arbetsmarknaden: Både Sveriges Byggindustrier och Byggnads anser att det utbildas för många träarbetare på gymnasiet i dag, fler än vad branschen kan ta emot. Branschexperter på arbetsförmedlingen sticker inte under stol med att det är bekymmersamt att skolorna inte tar hänsyn till branschens behov av specifika yrkeskategorier när man drar i gång utbildningar.
– Den fria skolmarknaden är ett bekymmer, ett problem för hela samhället egentligen. Många ungdomar utbildas till arbetslöshet, säger byggarbets-förmedlaren Stefan Gustavsson.