Polska offer för Ludvikaraset utan stöd: ”Vi är skadade och klarar inte lika tungt jobb längre”

Tolv personer skadades i Ludvikaraset den 13 juli förra året, varav sex allvarligt. Majoriteten av de skadade var polska medborgare. Byggnadsarbetaren har träffat tre av de gästarbetare som föll offer för fjolårets allvarligaste och mest uppmärksammade byggolycka.
Snickarna Wojciech Król, Sławomir Kowalczyk och Karol Basta hade aldrig arbetat i Sverige innan brobygget i Ludvika. När olyckan inträffade var de provanställda och hade bara varit i landet några veckor.
Dagen efter gjutningen skulle de gå på semester. Flygbiljetterna till Krakow var bokade sedan länge. En veckas ledighet i hemtrakterna runt Nowy Sącz i södra Polen hägrade.
Men under gjutningen gick någonting fruktansvärt fel. Plötsligt brast gjutformen och bron kollapsade helt. De föll fyra meter ner i ett virrvarr av byggdelar, maskiner och betong.

Läs också Ludvikaolyckan: "Konstruktionsfel orsakade raset"

Olyckan har satt djupa spår i dem. Karol blev illa skadad men var den ende av de tre som var vid fullt medvetande efter att bron kollapsat. Han värsta skräck var att ett tåg skulle komma.
– Jag låg på järnvägsspåret och ryggen var så skadad att jag kom ingenstans. Två kotor var brutna. Mitt i allt kaos var jag var orolig att ett tåg skulle köra på oss. Det kunde ju komma när som helst och det hade orsakat fruktansvärda skador, säger han via tolk.
När broformen rasade kastades Karol iväg och en stor maskin för att vibrera betongen föll över hans ben.
– Hade den träffat mitt huvud hade jag inte suttit här, säger han sakta.
Det blev ett märke i låret och benet är försvagat.
– Skadorna på kroppen gör att jag har ont hela tiden. Jag kan inte ens lyfta min treårige son, säger han.

LÄS MER:
12 skadades i rasolyckan: ”Allt har kollapsat”
”Tyvärr inte förvånad att olyckor händer”
Hans svårt skadad i Ludvika-raset: ”Det skulle gå så jäkla fort”

Nu är de tillbaka i Sverige igen, denna gång i Borås på uppdrag för ett polskt bemanningsföretag. Det är första gången de arbetar sedan olyckan. Skadorna har tagit tid att läka och fortfarande har de fysiska men som hindrar dem från att jobba som förut.
På ett bord framför dem ligger en stor bild från broraset. Sławomir sitter en bit ifrån och orkar inte se, inte uppleva minnena så tydligt igen.
Efter raset svimmade han och hamnade helt under den flytande betongen.
– Mina kompisar drog ut mig, annars hade jag dött, säger Sławomir.
Två arbetskamrater hade gått iväg för att dricka vatten. De hamnade aldrig under rasmassorna, utan sprang i stället och räddade skadade på löpande band. Sławomir bröt sin arm när han skyddade huvudet i fallet. Han fick muskelskador i benet och har haft problem med ögonen efter att ha legat under betong.

PÅ POLSKA: Polskie ofiary wypadku w Ludwika bez wsparcia

För Wojciech spelas minnesbilderna från raset upp om och om igen, dag som natt.
– Det var ju sekunder det handlade om. Det första jag tänkte på var min fru och mitt barn. Sedan fick jag en smäll, av en träskiva, och minns bara att killarna drog ut mig under all bråte, säger han.
Han blev mörbultad, fick hjärnskakning och i Polen upptäcktes att korsbandet i hans ena knä skadats.
– Vi kommer aldrig att bli som förut. Vi är skadade och klarar inte lika tungt jobb längre. Det är klart vi är oroliga för hur det ska bli. Vi har alla familjer att försörja, säger Wojciech.

De polska byggnadsarbetarna utsattes för livsfara och blev allvarligt skadade i raset. Trots det har de inte ens fått veta vilken rätt de har till kompensation för olyckan och skadorna som drabbade dem.
Något deras dåvarande arbetsgivare, polska G&M, enligt svensk praxis skulle ha informerat om.
– Vi har bara fått skicka in läkarräkningar till företaget, inget annat. Men det är inte vårt fel att olyckan hände och inte vårt fel att vi skadades och inte kan arbeta som förut. Någon måste ta sitt ansvar för oss, antingen arbetsgivaren eller huvudentreprenören Skanska, säger Wojciech.

Läs också Ludvikaolyckan: ”Samhällsansvar slå fast varför formen rasade”

G&M har polska arbetare på flera platser i Sverige och tecknade 2014 ett så kallat hängavtal med fackföreningen Byggnads. Genom att teckna hängavtal förbinder sig företaget att följa de överenskommelser som finns inom branschen. Hängavtalet ger bland annat arbetarna rätt att söka kompensation från Afa Försäkring (se faktaruta), som exempelvis kan ge ersättning för sveda och värk, utgifter och bestående skador.
Men trots den allvarliga olyckan, och trots att de flesta av G&M:s anställda inte talar engelska, har företaget varken informerat dem om försäkringen eller hjälpt dem att anmäla skadorna, vilket de stora svenska byggbolagen brukar göra.
– Vi har inte fått in någon anmälan. Efter olyckan försökte jag upprepade gånger få tag jag det polska bolaget, utan att lyckas. Det är vårt jobb att se till att de som har rätt ersättning också får det, säger Per Winberg på Afa:s kommunikationsavdelning.

Men G&M har begått fler fel än så. Genom hängavtalet är företaget skyldigt att anmäla sig och betala en årlig avgift till Fora, ett servicebolag som administrerar pengarna för bland annat Afa-försäkringen. Men Byggnadsarbetarens granskning visar att G&M inte betalar avgifterna till Fora.
– Jag har kontrollerat och Fora uppger att det inte skett någon inbetalning alls. Det är ett avtalsbrott och betyder att vi kan stänga företaget ute från svenska byggen, säger Andrzej Stamirowski, avtalstecknare för utländska företag på Byggnads region Stockholm-Gotland. Trots detta omfattas arbetarna av Afa-försäkringen eftersom G&M finns registrerat hos Afa. Registreringen sker i samma stund som arbetsgivaren tecknar avtal med fackföreningen, och försäkringen gäller även om företaget inte har betalat in premien. Det betyder att arbetarna kan söka ersättning och då krävs företaget på pengarna i efterhand.

LÄS MER: 
Brobygget i Ludvika utsett till Årets sämsta bygge
Skanska tar allt ansvar: ”Ställningen var fel”
Åklagare om Ludvikaolyckan

Vid månadsslutet efter Ludvikaolyckan upphörde anställningen för Wojciech, Sławomir och Karol. De har fått erbjudande om att komma tillbaka till G&M men ingen av dem vill jobba med broarbete igen. En av dem blev uppringd av företaget strax efter olyckan. Ingen annan har blivit kontaktad.
De är märkta av händelsen både fysiskt och psykiskt men har blivit lämnade åt sitt öde.
– Ingen har ringt för att fråga hur jag mår eller om jag behöver något. Det har varit fruktansvärt att gå hemma med skadorna efter olyckan, säger Wojciech.
Totalt arbetade drygt 15 polska byggnadsarbetare med järnvägsbron i Ludvika. Snickarna har kontakt med flera av sina före detta arbetskamrater. En har opererats i huvudet, en annan har fått ryggskador, ytterligare andra fick lindrigare skador.

De har haft mycket tid att tänka på hur olyckan kunde ske. Vad var det som gick fel?
I Sverige har huvudentreprenören Skanska kommit fram till att det var ett beräkningsfel som ledde till att stålställningen under den träform som användes för gjutningen blev för svag, och därför brast när betongen lades på. Företaget som byggde stålställningen har tillbakavisat detta.
Slawomir lägger skulden på stålställningen.
– Jag gjorde korstecknet när jag såg den, det är nog därför jag lever. Den såg inte stabil ut, inte som det jag är van vid.

Läs också Inget åtal efter rasolyckan i Ludvika

Karol och Wojciech har reagerat över gjutmetoden, i likhet med flera svenska arbetare. Först göt man på en del av brobanan istället för att gjuta i etapper över hela bron.
– Jag är kanske för ung att dra slutsatser men jag hade velat gjuta på ett annat sätt, säger 27-årige Karol.
– Man skulle gjutit hela bron, för att det skulle vara jämnt fördelat. Hade det varit jämnt hade det kanske inte rasat.

Han säger att det var Skanska som ville gjuta på det här sättet och att informationen kom till dem via deras arbetsledare. De talar inte svenska och mycket lite engelska. All kommunikation gick via chefen.
– Jag läste en översättning av en intervju med en pumpoperatör, som tyckte detta var ett konstigt sätt att arbeta. Att man i stället borde ha gjutit över hela banan, i lager efter lager, för att inte få för stor belastning på en punkt. Jag tror konstruktionen krävde att man göt jämnt, säger Wojciech.
Han har ännu inte förhörts av polis. De andra två kollegorna har blivit förhörda i Polen. De försöker googla och översätta allt de kommer över på nätet om olyckan. De vill veta hur det går i olycksutredningen.

Byggnadsarbetaren har sökt G&M via företagets advokat för att fråga om vad det gjort för de skadade arbetarna. Varför företaget inte informerat de anställda om deras rättigheter, varför inga arbetsskadeanmälningar har gjorts till Afa och varför inga pengar har betalats till Fora. G&M har inte besvarat frågorna.

Wojciech och hans kollegor har levt på polsk sjukförsäkring, 296 svenska kronor per dag, sedan olyckan. Han och de andra oroar sig för framtiden.
– Trots att de inblandade bolagen sagt annorlunda, kan jag bara konstatera att det inte verkar finnas något intresse av att engagera sig för oss, säger han.

Uppdatering: Arbetsgivaren svarade senare på kritiken:
”Erbjudit alla arbetare hjälp”

Läs också Inget åtal efter formraset: "Vi känner en stor besvikelse"

• Den 13 juli 2017 rasade en broform rasade vid byggandet av Kajbron i Ludvika.
• Tolv personer skadades varav sex allvarligt. De flesta av de skadade var polska gästarbetare anställda av den polska underentreprenören G&M.
• Skanska var huvudentreprenör. Stålställningen som gjutformen vilade på var konstruerad av Britek och byggd av ett annat bolag. Skanskas utredning visade att felberäkning gjort stålställningen för klen. Detta har tillbakavisats av Britek.
• Olyckan utreds av de inblandade bolagen samt av flera svenska myndigheter som Arbetsmiljöverket och Trafikverket ( järnvägsbrons beställare). En åklagarledd brottsutredning granskar om något av företagen gjort sig skyldigt till arbetsmiljöbrott i samband med olyckan. Enligt åklagarens pågående utredning kan det inte uteslutas att flera orsaker samverkat till olyckan.
• Skanska har som huvudentreprenör skyldighet att se till att underentreprenörerna uppfyller sina åtaganden vad gäller avtalsenliga löner och villkor.

Försäkringarna
Finns kollektivtal är arbetsgivaren skyldig att teckna försäkring hos servicebolaget Fora, dit de även ska betala premier. Försäkringen administreras i sin tur av Afa Försäkring som också sköter skaderegleringen. Arbetsgivaren och fackföreningen ska informera de anställda om försäkringen och rätten till ersättning vid skada. De utländska arbetarna vid Ludvikaraset var inte med i svenska facket.