Peppar ställnings-UE att ta rätt betalt: "Drivs till att fuska"
Fackliga ombudsmannen Jari Viitakangas vill förmå utländska ställningsbolag att begära mer betalt. Hittills har han träffat cirka 100 företag i ställningsbranschen.
Jari Viitakangas och Martin Bodén på Byggnads har ett ovanligt uppdrag för att vara fackliga ombudsmän. De ska hjälpa de seriösa ställningsföretagen att få bort osund konkurrens.
Varför punktmarkerar ni företag inom ställningsbranschen?
– Därför att många ställningsföretag fuskar med skatter, sociala avgifter, löner. Vi fokuserar normalt sett på Byggnads medlemmar, men det här projektet handlar om att alla företag ska kunna jobba under likvärdiga villkor. De utländska bolagen kallas underentreprenörer men är rena bemanningsföretag. De har inga byggställningar, bara arbetskraft som får väldigt lite betalt för de jobb som de utför. 70 procent av bemanningsbolagen inom ställningsbranschen är utländska.
Du har sagt att stora svenska ställningsföretag pressar mindre företag att fuska. Hur?
– Vi träffar företagare som berättar hur det går till. När den litauiska chefen radar upp kostnader för löner, skatter, försäkringar, får de höra: ”Ni begär för mycket. Vi har ett slovakiskt företag på gång som kan göra jobbet för 270 kronor i timmen”.
270 kronor i timmen låter som ett väldigt lågt pris.
– För 270 kronor i timmen ska företaget alltså betala rätt lön, sociala avgifter, boende, kläder, utbildning, försäkringar, trakt. Det går inte. De drivs till att fuska.
Och hur mycket får de stora ställningsföretagen från sina beställare?
– Mellan 400-600 kronor i timmen. Det lägsta jag sett är 430 kronor i timmen. De får oftast mer.
Men vad kan ni hjälpa de utländska bolagen med?
– Vi stöttar dem i att begära den betalning de ska ha för att kunna göra rätt för sig. De kan gå vidare och förklara för beställaren vad Byggnads begär av dem.
Har det gett resultat?
– I en del fall, vi vet inga summor men svenska företag kontaktar oss och meddelar att de har reglerat priserna.
Men hur vet ni att fusket inte fortsätter efter att ni varit där?
– Vi gör uppföljningar. I första hand försöker vi lösa problemen lokalt i samarbete med företaget. Vi begär ibland ut skadestånd för brott mot avtalet, för att sätta lite press. Men vår uppgift är inte att sänka företagen utan vi vill få dem att göra rätt. Vi gräver fram uppgifter om företaget i olika offentliga register och sen konfronterar vi dem. Det visar sig att många vill egentligen göra rätt men har fastnat i en struktur som är osund.
Men om ni upptäcker fusk med stora summor?
– Vi meddelar myndigheterna. Ofta tar de stora bolagen bort det fuskande företaget direkt. Problemet är de svenska bolagen som saknar kollektivavtal och som enbart fungerar som mellanhand, människohandlare som tjänar grova pengar på arbetarna. Ingen vet hur arbetarna har det, vad de tjänar och hur de bor.
Men bemanning beror väl på att det saknas folk i ställningsbranschen?
– Å ena sidan säger de svenska ställningsbolagen att de har svårt att hitta personal. Samtidigt sänker de hela branschen genom att pressa priserna vilket leder till att arbetarna får så dåliga villkor som möjligt. Ställningsbyggare tjänar mindre än andra byggnadsarbetare generellt. Klart att det blir svårt att locka arbetskraft.
Så hur ska utvecklingen kunna vändas?
– Vi måste tillsammans få bort oseriösa bolag från branschen och både beställare och de stora ställningsföretagen har ett stort ansvar. Ställningsbolagen måste börja rekrytera eget folk. Det finns faktiskt duktigt folk att rekrytera, både svenska och utländska arbetare som vill ha bättre villkor och som vill jobba i stora svenska ställningsbolag.