På turné efter medlemmar: "Blir tufft"
En byggbuss som kör genom hela Sverige – för facket är det ett nytt sätt att värva medlemmar. Men projektet bjuder på stora utmaningar.
Vi hängde med på en av hållplatserna – ett skolbygge i Kristianstad.
Det är en mulen måndag morgon när Jonas Wihlborg bromsar in vid Lingenässkolan i Kristianstad. Det stora bygget är ett av många tecken på att den forna garnisonsstaden växer så det knakar.
Jonas Wihlborg är systemväggsmontör till vardags och en av Byggnadsbussens tre projektanställda informatörer. I bussen, som egentligen är en husbil, sitter också hans kollega Christopher Karlsson från Uppsala, betongarbetare på JM och försäkringsspecialist. Han fick avbryta söndagsfriden för att ta flyget hit och övernatta inför turnéns tredje vecka. Resan går från Skåne och vidare genom landet och innan vintern åter sätter klorna i Norrland hoppas de runda kölden och styra neråt igen. Projektet avslutas i Mälardalen i november.
Frukostrasten har börjat och alla går in i bodarna. Huvudentreprenören Thage till höger, underentreprenörer till vänster. Jonas och Christopher har just fått veta att det är småbodar där alla sitter i sina respektive yrkesgrupper sex och sex. Det gör besöket stressigare. De har bara en halvtimme på sig och det riskerar att bli mer föreläsningar än samtal.
Ett tjugotal byggnadsarbetare går förbi. Plåtslagaren Ingemar Rosander stannar upp och berättar att han nyligen gått med i Byggnads. Som egenföretagare var det aldrig aktuellt, men nu är han anställd. Förbundet har nästan full anslutningsgrad på Thage.
– Men varför jag gick med, jag vet inte. Jag har ju alltid löst mina egna konflikter. Det var nog mest av solidaritet.
Världens första fackliga turnébuss, som projektledaren Linn Svansbo kallar den, är ett nytt sätt att jobba med medlemsvärvning och organisering. Det handlar om att stärka de förtroendevalda, söka upp oorganiserade och informera om försäkringar och a-kassa. Besöken på villabyggen, skolor och sjukhus varvas med allt från grillkvällar till fotbollsturneringar.
Det handlar om att uppdatera bilden av facket och bli synligare och tillgängligare. Men under vårt besök blir det snart tydligt att projektet bjuder på stora utmaningar. Det handlar inte om alla resorna, det täta umgänget eller den speciella arbetsmiljön. Snarare om uppdraget i sig.
För det första: medlemsvärvningen. Med alliansens nya regler 2007 höjdes a-kasseavgiften och på sex år förlorade Byggnads över 23 000 medlemmar. Turnén ska ge 1 200 nya medlemmar. Efter två veckor i Skåne har de värvat 14 personer. Under vårt besök skriver ingen in sig.
– Vi behöver få in tio om dagen för att nå målet, det blir tufft, säger Christopher Karlsson. Vi försöker fortfarande hitta det vinnande konceptet. Några mornar har vi varit utanför bygghandlare för att få tag i småföretagarna. Men förbokade arbetsplatsbesök har gett mest.
För det andra: att nå fram till de oorganiserade byggnadsarbetarna. Turnén riktar särskilt in sig på små och medelstora företag, där färre är organiserade. Till varje besök har de med sig foldrar på elva språk, bland annat polska, ryska och spanska. Informatörerna talar bara svenska och engelska. Vid ett tillfälle har de anlitat en polsk tolk.
Att engagera de egna medlemmarna är ett annat viktigt syfte.
– Många är med utan att ha en aning om varför. Medvetenheten är inte den bästa, säger informatören Jonas Wihlborg vars roll under turnén är att prata organisering.
Jag har inte sett någon från Byggnads på evigheter.
Man prövar nya sätt att nå ut, som tävlingen ”biljettregnet”. Den arrangeras tillsammans med radiokanalen Rockklassiker och går ut på att gissa antalet skruvar i en burk. När den hölls i Helsingborg gick det ut 3 000 sms om tävlingen. 40 personer dök upp.
Snacket om facket har minskat i bodarna, det är uppfattningen hos alla vi talar med. Både engagemanget och synligheten brister. Det märks särskilt hos underentreprenörerna.
– Jag har inte sett någon från Byggnads på evigheter, det var väl i valtider senast, säger rörmokaren Ulf Månsson, 60, som har varit med sedan tonåren.
Ulfs arbetskamrat Sebastian Jönsson, 21, är inte medlem. Han fick ett gratis medlemskap genom skolan i ett år, valde att inte förnya men stod ändå kvar i registret.
– Efter några månader kom en räkning på flera tusen. Jag fick en dålig start.
– Förr skulle ju alla vara med. ”Är du inte med i facket? Ut härifrån, här kan du inte jobba.” Det är en annan tidsanda i dag, säger Ulf Månsson som tycker att bussen är ett bra initiativ för att öka engagemanget.
I UE-boden tycker flera att Byggnads ligger för nära Socialdemokraterna. Takläggaren Torbjörn Olsson menar att det partipolitiska bagaget är en belastning:
– Jag är med i facket, men det är så mycket propaganda. Jag har aldrig röstat på sossarna i hela mitt liv. Man måste få ha en egen politisk uppfattning.
Byggnadsbussen har inte med valet att göra men olyckligtvis lanserades projektet i valtider, konstaterar informatörerna. Facket ska inte kännas som något som kommer uppifrån, understryker Jonas Wihlborg. På arbetsplatserna lyfter han ofta fram att han är en vanlig yrkesarbetare men just nu anställd för att prata fackliga frågor på heltid.
– Många tror att Byggnads är någon annan. Men alla vi är ju Byggnads.
2 500 arbetsplatsbesök och 18 000 enskilda samtal ska det bli innan resan är slut. Det är mål som går att nå. Rekryteringsmålet känns däremot mer avlägset.
Det är ofta missförstånd som ligger bakom.
– Men det är ju första gången vi gör det här, säger projektledaren Linn Svansbo. Vi är ödmjuka inför resultatet. Oavsett utfall är jag övertygad om att det blir många fackliga samtal som annars inte hade ägt rum.
Jonas Wihlborg berättar om ett möte med en medlem som upplevde sig snuvad på en bonus. Han var på väg att lämna förbundet, men ändrade sig efter att ha pratat med informatörerna.
– Han kom och grillade med oss dagen efter och var hur trevlig som helst. Då hade energinivån gått ner och vi kunde förklara att Byggnads inte arbetar för att sänka löner för byggnadsarbetare, snarare tvärtom. Det är ofta missförstånd som ligger bakom.
Behovet av att rekrytera fler medlemmar lyfts också på årets kongress. Det finns förslag om att organisera papperslösa, erbjuda medlemskap till egenföretagare och ha ett ”medlemskap light” för utstationerade.
Rörmokaren Ulf Månsson har en egen idé för att öka intresset för facket:
– Byggnads borde göra mer reklam för yrkena. Hur många 21-åringar i Sverige kan tjäna en halv miljon om året? Det är ju stor brist på rörmokare, bara hos oss fattas säkert tio man efter semestern.