På eller av? Här slipper Patrik hjälmen på bygget

”Använd skyddshjälm med hakrem”. Skylten vid grindarna in till bostadsbygget i Täby utanför Stockholm är tydlig. Ett bygge är en farlig arbetsplats och hjälmen skyddar mot fallande föremål, ras och vid fall. Men för vissa yrkesgrupper kan hjälmarna innebära mer skada än nytta. På husbygget i Täby har golvläggarna fått så kallat hjälmavsteg, det vill säga undantag. Det innebär att de inte behöver använda hjälm i utrymmen där de lägger parketten.

Om du lutar dig framåt så väger hjälmen cirka sex kilo.

I en av de nybyggda lägenheterna på fjärde våningen ligger Kim Eriksson på knäna för att lägga den sista parkettraden. Ett arbete som kräver precision och utrymme.

– Om jag hade haft hjälm så hade det blivit väldig tungt i nacken. Om du lutar dig framåt så väger hjälmen cirka sex kilo, säger Kim Eriksson.

– Tempot är väldigt högt. Vi lägger mellan 60 och 70 kvadratmeter parkett om dagen. Om du har hjälm på dig blir det ännu jobbigare, lägger kollegan Patrik Edin till.

De båda golvläggarna är överens. Hjälmen är tung, bökig och i vägen. Patrik Edin berättar att han har varit tvungen att ha hjälm vid några tillfällen. Senaste gången var det på ett NCC-bygge i Bromma i Stockholm för ungefär ett och ett halvt år sedan.

– Undantaget var inte klart när vi började jobba och jag arbetade tre veckor med hjälm och fick ont i nacken, säger han.

Han minns även ett Veidekkebygge för några år sedan där hjälmen också var obligatorisk.

– Vi körde hjälm hela tiden, under två till tre månader. Jag blev trött och fick ont. Jag har jobbat i 35 år och har förslitningsskador. Det blir inte bättre med hjälm.

För Patrik och Kims arbetsgivare Ekenhuset, som har 93 anställda golvläggare och plattsättare, var det viktigt att få igenom undantaget.

– Vi är hundra procent för skyddsutrustning och en säker arbetsplats, men för våra golvläggare som kryper på alla fyra i framåtlutad ställning, så blir hjälmen ett problem. Hjälmen är en större risk för nacke och axlar än att få något i huvudet, eftersom golvläggarna arbetar i ett färdigställt rum inomhus, säger Evelina Strandfeldt, som är ansvarig för kvalité, miljö och arbetsmiljö (KMA) på Ekenhuset.

Hon får medhåll av Johan Aspelin, vd på Golvbranschen, branschorganisationen för golventreprenörer.

– Det finns flera studier som gjorts om arbetsergonomi och golvläggning. Om du jobbar på knä och lägger på en hjälm på huvudet, så har du en hävarm som belastar hacken. Och då kan du få muskelvärk i nacke och axlar och belastningsbesvär, säger han.

Diskussionen om hjälmen som risk eller skydd har pågått under flera år i branschen och för golvbranschen är det en väldigt viktig fråga.

– Golvläggare växer inte på trän och vi har inte råd att ha golvläggare som inte kan arbeta på grund av taskiga arbetsmiljörutiner, förklarar Johan Aspelin.

Men det går alltså att göra undantag från hjälmtvånget – enligt Arbetsmiljöverkets ställningstagande ”Användning av skyddshjälm vid påfrestande arbetsställningar”.

Förutsättningen är att arbetsgivaren har gjort en riskbedömning innan arbetet påbörjas. För att få undantag måste arbetet medföra en ökad risk för belastningsbesvär, men samtidigt får det inte finnas någon risk att arbetstagaren blir träffad av något föremål som faller ner.

Det är mellan byggarbetsmiljösamordnaren (BAS-U) och arbetsgivaren som diskussionerna sedan förs om det ska bli ett avsteg från hjälmkravet eller inte.

– Många gånger går det att lösa, men jag tycker att man startar på noll för många gånger i stället för att ha en förståelse för andras arbetsuppgifter, säger Johan Aspelin.

Han tycker att kompetensen borde höjas hos BAS-U om olika yrkesgruppers behov.

– BAS-U måste se alla yrkesgrupper som finns på en arbetsplats. Olika yrkesgrupper är utsatta för olika typer av risker. Arbetsergonomiska är också risker som man måste ta hänsyn till, säger han.

Golvläggarna Kim Eriksson och Patrik Edin är nöjda med att deras arbetsgivare har drivit igenom hjälmavsteget. Men bakom undantaget ligger ett medvetet och systematiskt arbete.

Evelina Strandfeldt, började att jobba på Ekenhuset för 2,5 år sedan. Då hade företaget märkt av en ökad efterfrågan av hjälm på byggarbetsplatserna.

– Allt fler beställare ville ha hjälmtvång, punkt slut, utan undantag. Det var väldigt mycket diskussioner och sura miner, säger Evelina Strandfeldt.

Ekenhuset bestämde sig för att hantera frågan på ett annat sätt. Evelina Strandfeldt fick i uppdrag att ta fram en formell ansökan att frångå hjälmkravet. I ansökan hänvisar Ekenhuset bland annat till Arbetsmiljöverkets ställningstagande.

– Vi ger ett tydligt förslag hur vi ska lösa det.

Avsteget ska gälla för ett visst utrymme, som spärras av. Viktigt är också att hjälmen ska vara på när golvläggarna går till och från arbetsplatsen.

Ekenhuset lämnar in ansökan i ett tidigt skede i byggprocessen.

– Vi vill göra det så tidigt som möjligt, helst vid anbudsgenomgången med beställaren och senast vid startmötet med platsledningen och BAS-U. Platsledningen kanske inte har någon beslutsrätt utan behöver lyfta frågan högre upp internt eller till byggherren. Då är det viktigt med ett bra underlag för att hjälpa dem att komma vidare, förklarar Evelina Strandfeldt.

Brukar ni få igenom undantaget?
– Ja, sedan vi började med det här arbetssättet så har vi fått igenom det på alla byggen.

Vilket är ditt tips till andra byggföretag?
– Att vara strukturerad, ha rätt argument och rätt underlag, så stöter man inte på problem.

Golvläggarna är klara med golvläggningen på fjärde våningen. Det är dags för rast och de tar hissen ner till markplan. När de kliver ut genom dörren vet de vad som gäller. Hjälmen ska på när de går ut.

– Ja, sköter vi oss inte och tar på hjälmen, så får vi inte ha kvar undantaget, säger Kim Eriksson.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.