Asfaltgrytans comeback skapar oro: "Äter sig in i köttet"
Anders fick kokande asfalt på kroppen. Att jobba med asfaltgryta och varmasfalt är en stor risk. Nu vittnar pappläggare om att användningen ökar igen – och de fasar för att skadas av den heta massan.
Han går över taket med två hinkar kokande het, flytande asfalt. Plötsligt fastnar Anders Edlund med fötterna i det klibbiga underlaget och faller raklång framåt och slår ut ena hinken. Det stänker asfalt över honom och den rinner in i ena handsken. Han får panik.
– Smärtan är obeskrivlig. Jag sliter ut handen ur handsken. Då lossnar skinnet på handleden, säger pappläggaren Anders Edlund, från Kramfors.
Den heta asfalten täcker hela underarmen. Det är en varm sommardag och han har kavlat upp ärmen på tröjan. Nu kokar armen, asfalten bränner in i huden. Smärtan är omöjlig att fly ifrån. Kollegan sprutar kallt vatten över honom.
– På lasarettet i Lycksele hade de inte sett något liknande. De visste inte hur de skulle få bort asfalten. Den satt så fast i huden att de måste skära bort den med skalpell.
Anders ryser vid tanken. Det har gått 28 år sedan den olycksaliga dagen men ärren på högerarmen är en ständig påminnelse.
Då jobbade han jämt med asfaltsgryta och flera pappläggare på olika företag skadades under årens lopp. Sedan minskade användningen och hans egen arbetsgivare gick över till andra material.
Men nu är det 2022. Vi befinner oss på Byggnads rikskonferens för pappläggare – och larmet går. Asfaltsgrytan används plötsligt allt mer. Efterfrågan har ökat och pappläggarna är oroliga.
– Vi måste få ett stopp för att använda metoden med asfaltsgryta. Det innebär ständig risk att skada sig. Får du kokande asfalt över dig så äter det sig in i huden och köttet som inget annat, säger Maria Bengtsén, pappläggare från Oskarström.
På konferensen vittnar flera pappläggare om att arbetsgivare ofta räknar på de här jobben utifrån ackordsprislistan.
– Det farligaste är att dessa arbetsuppgifter går på prestationslön. Det bara ökar stressen och tidspressen på ett redan farligt jobb, säger Maria Bengtsén, som haft kollegor som måst klättra på ställningar med hinkarna.
Hon la själv tak med asfaltsgryta förra året och då blev en kollega till henne skadad av stänk. Bland pappläggare är många härdade med brännskador men riskerna med asfaltsgrytan är värre: stänken, slabbet med hinkar, risken att få brännhet asfalt över sig…
– Jag blir jätterädd när jag hör att det ökar igen. Det måste stoppas för annars kommer fler att skadas, säger Anders Edlund.
Grytan med flytande asfalt är den metod som var dominerande förr. Den används för att det ska bli helt tätt på taken vid olika jobb.
Ett exempel är industritak, ett annat användningsområde som blivit populärt är tak där det växer gräs. Asfalten består av block som kokas i grytan till mellan 220 och 250 grader och bärs ut på taket med en hink där den sprids ut med en borste eller gummiraka.
Samtidig finns enklare arbetssätt med samma kvalitet, som är säkrare för takläggarna, enligt Anders Edlund. Exempelvis mattor med hårdpressad asfalt som svetsas fast i skarvarna.
Dessutom är brännskadorna inte den enda faran med grytorna. När Anders ständigt jobbade med gryta fick han ofta näsblod och hade huvudvärk.
– Vi står ju i ångorna och på många paket står det att den är cancerframkallande vid långvarig användning. När man frågar så säger ansvariga att det inte är någon fara, för att man jobbar ute. Men jag är misstänksam. Själv har jag fått problem med lungorna liksom flera som jobbat med den här metoden. Röken är inte hälsosam, säger Anders Edlund.
GÅ MED I FACEBOOKGRUPPEN Arbetsmiljö på bygget
Bland takföretagen varierar efterfrågan på metoden. Mats Mattsson är marknadschef på Årsta Tak i Stockholm. För deras del har efterfrågan på värmeasfalt ökat sedan 3-4 år. Den utgör nu runt 20-25 procent av jobben.
– Det går i vågor men det har nog blivit lite mer. Det används till exempel till bjälklag, terrasser och innergårdar.
Vad beror ökningen på?
– Jag vet inte. Vissa kanske tycker att det blir tätare. Det blir ett bra och tätt tak, en fin yta och metoden kan vara bra vid lite mer avancerade arbeten.
Många pappläggare är oroliga att skadas. Vad gör ni för säkerheten?
– Vi gör arbetsberedningar, gör alla skyddsåtgärder och alla får instruktioner.