OLYCKSVÅGEN – Vad är det som händer i Skåne?

Ställningsolyckorna har avlöst varandra i Skåne från december och framåt. Det mänskliga priset har varit högt. Takläggaren Patrik Nilsson bröt ben, arm och fick krosskador när gavelskyddet gav vika på ett bygge i Ängelholm i december.

Månaden efter slet plåtslagarlärlingen Emil Karlsson sönder sin armbåge i Helsingborg. Trallen på ställningen vek sig och rasade ner. Utöver det har flera andra skadats.

Läs också Dödsskräcken – hängde upp och ner ovanför avgrunden

– Man undrar vad som händer här, det är ju inte klokt, säger Byggnads regionala skyddsombud Robert Nilsson.

Han har knappt hunnit in på kontoret efter en olycka, innan det varit dags att åka ut på nästa. Han har räknat till 13 olycksfall, varav en dödsolycka, sedan den fjärde december förra året. Olyckorna har lett till svåra skador och skador av olika grad. Merparten har varit fallolyckor och skett från ställningar. I ett tiotal fall har fel på ställningar upptäckts. I flera fall pågår utredningar och om vad och vem som orsakat felen.

Olyckan i Helsingborg var en chockartad upplevelse för Emil Karlsson.

– För mig kändes trallen på ställningen lika säker som att stå på marken. Det var en fruktansvärd känsla, som en mardröm när allt bara försvann under mina fötter. Jag hade kunnat dö den dagen.

Han lyckades blixtsnabbt få tag i en kortbom med ena handen för att slippa falla handlöst ner till nästa ställningsplan. Men rycket gjorde att plattan i armbågen där benen sitter ihop, splittrades och flyttade sig flera centimeter.

Läs också Här är felen som görs vid ställningsbyggena

På arbetsplatsen hittade Robert Nilsson 15 fel på ställningarna.

– Men det var ändå ett ovanligt bra bygge. Jag har varit på andra ställningar som varit betydligt värre, där det mesta saknats och där det svajat när man gått på dem. Men man vänjer sig, jobbet ska ju göras, säger Emil.

Också Patrik Nilsson, vars olycka vi tidigare berättat om, kände en total tillit till skyddet. Tills gavelskyddet brast och han föll handlöst fem meter ner.

– Det ska ju inte kunna ske. Vi lägger vårt liv i händerna på dem som gör vårt skydd, säger han.

Flera ben bröts i hans högerben. Han opererades tio gånger. Svåra komplikationer tillstötte i läkningen och efter varje operation var han rädd att läkarna skulle tvingas amputera benet. Dessutom hade hans underarm gått av och armbågen krossats.

Tillsammans med sina olyckskamrater Emil och saneraren Halil Kosuta, vars skräckolycka du kan läsa mer som här, har han kommit till Byggnads kontor i Helsingborg. De ska berätta om olyckorna som drabbat dem och lett till skador och ständiga mardrömmar.

Olyckorna i Skåne har också lämnat flera andra skadade bakom sig. Som byggnadsarbetaren som föll sex meter då en del till en ställningstrappa lossnade och han fick trappan och en dammsugare över sig. Men utöver det har Robert Nilsson hittat ett stort antal fel på ställningar på andra byggen.

Eftersom han gör egna utredningar, vid sidan av Arbetsmiljöverket och Polisen, har han suttit i möten med arbetsgivare, fack och ställningsföretag för att se vad som gått snett. Det har varit fel som att infästningar saknats, att spiror ställts på fel underlag, stora hålrum mellan vägg och fasad och andra allvarliga brister som kan orsaka fall och ras.

– Jag blir förbannad när det händer, men målet är att få fram orsaken så att det inte händer igen, säger han.

På grund av de många problemen med ställningar i Skåne ska frågan diskuteras vid ett möte i april. Det hålls inom ramen för Sveriges Byggindustriers grupp för arbetsmiljö i Skåne-Halland. Bland deltagarna finns Byggnads, byggföretag, ställningsföretag, samt deras branschorganisation, STIB.

Också STIB:s kanslichef Håkan Carlsson är förskräckt över utvecklingen av olyckor. I hans organisation ingår 134 av landets cirka 300 ställningsföretag.

– Vi ser mycket allvarligt på detta. Ställningsolyckor kan ha flera orsaker. Det kan bero på felbyggda ställningar men också på att någon gått och ändrat dem i efterhand.

Han säger att organisationen jobbar hårt med skyddet, att de kan ta bort auktorisation från företag som inte sköter sig. Men han anser att Arbetsmiljöverket har en avgörande roll för att bromsa olyckorna.

– De behöver göra många fler inspektioner och dessutom ha ordentlig branschkunskap, säger han.

Ställningsbyggande är strängt reglerat i flera led. Ställningsbyggare ska göra jobbet och överlämna dokumentation till beställaren, som i sin tur övertar ansvaret för ställningen. Ingen obehörig får därefter göra något ingrepp.

Läs också Experterna i branschen: därför sker ställningsolyckorna

Så varför går det ändå snett och vad ska man göra?

Vi åker till en Peabarbetsplats i Helsingborg och träffar beställare, fack, utbildare och dem som gör jobbet.

Ställningsbyggaren Erik Ljungdahl från Heab Byggställningar är i färd med en ställning inför ett takarbete.

– När det blir fel beror det nog ofta på stress eller oklar kommunikation om vilken ställning man behöver. Jag tycker det är jävligt tråkigt att så många skadar sig. Ingen vill det. Jag skulle aldrig vilja ha en olycka på mitt samvete, säger han.

Han tycker också att ett generellt problem är att andra yrkesgrupper ändrar i ställningarna.

Läs också Jätteökning av fallolyckor

– Jag säger åt folk att de måste ringa till oss om de vill ta bort något för att komma åt, säger han.

Här på arbetsplatsen byggs femtusen kvadratmeter ställning. Ingen olycka har skett men vid ett tillfälle reagerade skyddsombudet på plats efter ett genomtramp av en planka och Robert Nilsson kallades ut för att gå igenom ställningarna. Han hittade då ett flertal fel. Peab stängde av jobbet på två våningar och kontaktade Heab. Felen åtgärdades efter att Heab anlitat Ställningsskolans Anders Ohlsson, som tillsammans med montörerna kontrollerade vad som skulle göras. Anders Ohlsson säger att en del berodde på oklarheter och att det var saker som inte hängt med när bygget förändrades.

Erik Ljungdahl har en fördel genom att han tillsammans med några kollegor följt detta bygge sedan start. Ett problem under högkonjunkturen är att folk slits mellan olika byggprojekt. På flera byggen med olyckor har ett bygglag gjort ställningarna medan andra sedan gjort ändringar.

De som skadats i olyckorna kämpar med sin framtid. Halil kommer inte att kunna göra byggjobb mer. Emil och Patrik har inga garantier för sin läkning men gör allt för att komma tillbaka till bygget.

– Då vill jag ha mer kontakt med ställningsbyggarna. Vi måste prata mer för att det ska bli säkrare. Och så kommer jag att gå ett extra varv och kolla skyddet, säger Patrik.

Läs också Branschen i krismöte efter olycksvågen: ”Nu blir det bättre kontroller”